När stiftelsen Urgenda i Nederländerna vann ett av de första framgångsrika klimatmålen hade de bland annat hänvisat till FN:s klimatpanels rapport från 2013. När IPCC nu skärpt sina formuleringar om klimatkrisen, kan vi förvänta oss att fler går i Urgendas fotspår. ”Vi kommer att få se fler rättsprocesser när läget blir mer akut”, säger Jonas Ebbeson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet.
Glädjescener utbröt i den nederländska domstolen som dömde till stiftelsen Urgendas fördel i oktober 2018. Det sågs då som en milstolpe inom klimatjuridiken. Den nederländska regeringen tvingades skärpa sina planerade utsläppsminskningar till 2020, från 17 procent jämfört med 1990-års nivåer till 25 procent.
Sedan dess har allt fler förstått juridikens kraft i att skärpa alltifrån staters utsläppsmål till att tvinga företag att minska sina utsläpp. Just nu förbereder sig en grupp som engagerat sig i klimatfrågan att ta sig an den svenska staten, i det så kalla Auroramålet. Alexander Ahl som är en av de många engagerade, berättar att rapporten nu håller på att analyseras.
– Den visar det som vi i Aurora, klimatrörelsen och forskningen sagt under lång tid. Så som utvecklingen går just nu, går vi mot ännu mer ohållbara klimatförändringar. Men än är det inte kört. Bollen ligger hos det mänskliga samhället.
Oklart om det bidrar till att placera ansvar
En nyheter i den rapport som släpptes i måndags, var just att IPCC anser att det går att slå fast att människan otvetydigt är ansvarig för upphettningen av planeten. Även om det inte kom som en överraskning för de flesta, stänger det helt dörren för den som skulle vilja peka på att det finns en osäkerhet.
– På det sättet förstärker det kunskapen om det vi redan vet, att uppvärmningen är kopplad både till enskildas och företags ansvar. Om man vet att det beror på mänsklig påverkan, vilket vi förvisso har vetat länge, finns det också större anledning att reglera detta och försöka ändra det mänskliga beteendet, säger Jonas Ebbesson och fortsätter:
– När det gäller placeringen av ansvar är det svårt att säga om den nya rapporten får någon direkt betydelse, mer än att det kommer att resultera i ökade krav på såväl stater som stora företag. Troligtvis kommer den utökade kunskapen också att bidra till att tydliggöra orsakssambanden.
Sedan den förra rapporten kom 2013 har kunskapsläget förstärkts kring extremoväder och utsläpp av växthusgaser. Enskilda händelser kan nu i allt större grad knytas till att människan kraftigt höjt andelen växthusgaser i atmosfären, enligt IPCC. Även det har pekats ut av miljöjurister som något som kan komma att få betydelse när förorenade företag och stater hamnar inför skrået runt om i världen.
– När vi får information om att åtgärder för att undvika klimateffekter måste ske snabbar än vi tidigare vetat, påverkar det vilka krav som kan ställas på stater och företag, till exempel för brist på reglering eller brist på allmän aktsamhet, säger Jonas Ebbeson.
"Vi får se"
Hur Auroramålet kommer att läggas upp är ännu inte bestämt. Just nu utforskar de engagerade olika juridiska vägar att gå. Alexander Ahl tror att det finns flera möjligheter, alltifrån att hålla staten ansvarig för att målet om nettonollutsläpp till 2045 inte är förenligt med Parisavtalets skrivningar om att de rika länderna ska gå före i klimatomställningen, till bristande måluppfyllelse. Det vill säga att utsläppskurvan inte pekar tillräckligt brant nedåt för att vi ska ligga i linje med riksdagens mål.
– Sedan får vi se vad som matchar bäst, både vad som går att bevisa och hur det i så fall kan matchas med lämplig juridisk text, säger Alexander Ahl.
Läs mer:
