Människor i utsatta situationer har hängts ut och bilden av polisens verksamhet överensstämmer inte med verkligen. Det är kritik som har riktats mot polisens satsning om att bli mer synliga i sociala medier. Nu ska myndigheten själv se över sin digitala verksamhet.
I dagsläget har Polismyndigheten 250 officiella konton på Facebook, Twitter och Instagram, med en total följarskara på drygt fyra miljoner. Det är ett resultat av den satsning som polisen har gjort i att bli mer synliga i sociala kanaler.
Ambitionen har varit att komma närmare allmänheten, visa hur polisen arbetar, dela brottsförebyggande information och locka fler unga att söka till polisutbildningen.
Kritik från flera håll
I höstas fick polisen kritik för sin egen Instagram-serie ”Ingripandepoliserna”, något som bland annat Resumé tidigare har rapporterat om. Serien gjordes i ett realityformat och togs fram av Polismyndighetens egen kommunikationsavdelning.
Tanken var att följarna skulle få följa polisens arbete i skarpt läge. Efter skarp kritik från flera håll beslutade dock polisen att stoppa serien. Kritiken bottnade bland annat i att polisen filmade personer i utsatta situationer. Man ska exempelvis ha konfronterat en person gällande ett narkotikaärende och filmat in i personens lägenhet.
I Resumés artikel kritiserar också polisforskaren Stefan Holgersson hur polisens arbete porträtteras i serien. Han menar att det inte överensstämmer med verkligen eller speglar vad polisen gör.
I januari i år visade också en granskning från tidningen ETC att flera inlägg på polisens konton på ett ingående sätt beskrev och visade foton på människor i utsatta situationer.
– Utsatta individer används som reklam för myndigheten på ett sätt som de själva inte är medvetna om. Många gånger handlar det om bilder och filmer som inte är pixlade, säger Max V Karlsson, ledarskribent på ETC och som gjorde granskningen, till SVT.
"Vi lär oss hela tiden"
Polismyndigheten har ni för avsikt att se över sitt sociala medie-arbete, vilket man meddelade i SVT:s ”Veckan brott” tidigare i veckan. Detta kommer som ett svar på att Justitieombudsmannen (JO) undersökt om polisens agerande i sammanhanget kan komma att skada förtroendet för polisen.
– Vi kan spegla vardagen genom att visa människor ibland. Antingen genom samtycke eller att det är i en situation där vi visar så pass lite att det är omöjligt att utröna vem den här personen är, säger Fredrik Berg, chef för digitala medier hos polisen, i Veckans brott.
Han fortsätter:
– Vi lär oss hela tiden och försöker bättra oss i de fall där vi tycker att det varit tveksamt.
