Sedan i november förra året har tusentals bönder från norra Indien varit samlade i utkanterna av huvudstaden Delhi för att protestera mot de nya jordbrukslagar som införts av regeringen.

Bönderna kräver att tre nya jordbrukslagar ska dras tillbaka. De kräver garanterade minimipriser för sina skördar – men också att ett lagförslag som berör elektricitet ska slopas, eftersom bönderna befarar att det ska leda till att subventionerna på el kommer att försvinna.

– Vi kräver att lagarna som syftar till att avreglera försäljningen av våra produkter ska dras tillbaka, säger Sukhdev Singh, ordförande för bondeorganisationen Bharti Kisan Union till IPS.

Han säger att de nya lagarna gällande avreglering, upphandling och försäljning av jordbruksprodukter måste slopas – eftersom de enligt honom endast kommer att gynna de privata jordbruksföretagen.

Framtida generationer kan drabbas

– Vi bönder kommer att gå i konkurs, säger Sukhdev Singh och betonar att protesterna kommer att fortsätta ända tills kraven har hörsammats.

Bondeprotesten är en av de största och mest långvariga som uppstått i Indien – och många har även lyft fram att så många kvinnor deltar i rörelsen.

En av dem är 65-åriga Ratinder Kaur från Punjab, som befunnit sig i huvudstaden för att protestera sedan i januari.

– Vi är här för att höja våra röster, om vi inte gör detta i dag så kommer det att drabba framtida generationer, säger hon till IPS.

Hon kommer att stanna kvar i huvudstaden medan hennes man snart tvingas resa hem igen för att ta hand om familjens åker. Därmed trotsar Ratinder Kaur de röster som menar att kvinnor inte borde delta i protesterna.

– Hur kan någon hävda att vi inte skulle ha rätt att delta? Vi är också bönder, vi går ut på åkrarna, vi sliter hårt, samtidigt som vi har familjer att ta hand om, säger Ratinder Kaur.

Kvinnor jobbar mest – men äger minst

Biståndsorganisationen Oxfam uppger att en majoritet av de som arbetar heltid inom det indiska jordbruket är kvinnor – men trots det äger kvinnorna bara 13 procent av åkermarkerna.

Det indiska jordbruket är mycket mansdominerat med djupt rotade strukturer som innebär att förutsättningarna är betydligt sämre för kvinnor än för män.

Samtidigt menar experter att de könsbaserade orättvisorna innebär ett stort hinder för utvecklingen av jordbruket. De kvinnliga bönderna har fortfarande betydligt svårare att få tillgång till stöd i olika former – bland annat genom krediter från banker, men också i form av statliga program.

Kiranjeet från Punjab är en annan av de kvinnliga bönder som sedan länge har befunnit sig i utkanten av den indiska huvudstaden för att protestera.

– Jag har lämnat mina barn hemma, men tänker stanna här tillsammans med mina systrar som också är bönder. Det är viktigt att vi kvinnor deltar i den här striden. För vi känner till hur svårt det är att få fram nästa mål mat när priserna stiger och det inte finns några pengar kvar, säger hon till IPS.