EU behöver ha en gemensam lagstiftning för att bekämpa våld mot kvinnor och annat könsbaserat våld. Det menar EU-parlamentariker Malin Björk (V), som varit med och skrivit ett betänkande som EU-parlamentet ska rösta om på onsdag och torsdag. Men då rätten till abort och reproduktiv hälsa också tas upp i betänkandet har det fått konservativa ledamöter att reservera sig.
Under onsdag och torsdag röstar EU-parlamentet om ett betänkande som Malin Björk (V) och Diana Riba från gruppen De gröna lagt fram. De vill att EU-kommissionen tar fram ett lagförslag för att medlemsländerna på ett mer enhetligt sätt ska kunna bekämpa könsbaserat våld.
– Det här är en viktig omröstning för det handlar om kampen mot ett av våra största samhällsproblem, det könsbaserade våldet. Vi vet att minst var tredje kvinna i EU utsatts för fysiskt och sexuellt våld och att varje år DÖR i genomsnitt femtio kvinnor av våldet. Vi vet också att våldet har ökat under coronapandemin. Vi feminister i EU-parlamentet har i över tio års tid krävt att EU-kommissionen lägger fram ett lagförslag för att bekämpa våldet, skriver Malin Björk i ett mail till Syre.
Vill stötta kvinnojourer
I betänkandet föreslår de bland annat att medlemsländerna permanentar stödet till kvinnojourer, ökar kompetensen inom polis och rättsväsende och att man tar i beaktande att det könsbaserade våldet även drabbar hbtqi-personer, eftersom grunden till våldet kan förklaras av patriarkala strukturer, könsstereotyper och en ojämn maktfördelning i samhället.
– Genom det här betänkandet uppmanar vi kommissionen igen att ta krafttag mot det könsbaserade våldet – inte bara genom att ta fram ett EU-direktiv, men också genom att uppmana medlemsländerna att investera i kvinnojourer, i polis och rättssystem och i feministisk utbildning. Vi understryker också vikten av att säkerställa sexuella och reproduktiva rättigheter som aborträtten.
Men just de reproduktiva rättigheterna verkar avskräcka parlamentariker på den mer konservativa sidan. Under utskottsomröstningen i juli lade partigruppen EPP, där bland annat svenska Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, ned sina röster. De gjorde det med motiveringen att ”vissa delar av texten ligger utanför EU:s behörighetsområde och därmed äventyrar hela betänkandet”. Samtidigt skriver de i sin reservation att de vill se EU-lagstiftning mot det könsbaserade våldet och att ”med tanke på hur viktig frågan är anser vi att föredragandenas strategi med bredare inriktning vad gäller problemen är potentiellt riskfylld”.
Abort – en form av könsbaserat våld eller ej
Malin Björk menar att dessa formuleringar handlar om just synen på reproduktiva rättigheter.
– Anledningen att de inte röstade ja är att vi i rapporten också skriver att aborträtten och andra sexuella och reproduktiva rättigheter är en grundläggande del i kvinnors självständighet och rätt över sina egna kroppar. Det gjorde EPP tydligt under utskottsförhandlingarna. De menar att aborträtten inte har med könsbaserat våld att göra, men det håller jag absolut inte med om. Att tvingas vara gravid mot sin vilja är i sig en form av våld mot kvinnor. Det tror jag även att de svenska EPP-ledamöterna i KD och M håller med om. Därför hoppas jag verkligen att de nu inför den här omröstningen tar sitt ansvar och står upp för kvinnors rättigheter även när många av deras europeiska kollegor låter abortmotståndet väga tyngre än kampen mot det könsbaserade våldet.
Även den konservativa gruppen ECR, där Sverigedemokraterna ingår, har reserverat sig mot betänkandet. De skriver bland annat att ”det kränker de mänskliga rättigheterna genom strävan att universalisera sådant som sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter” och att ”det leder till en manipulering av minderåriga och yrkesverksamma i skolan, och skapar fördomar mot män”.
Syre har sökt EU-parlamentariker från KD och M för en kommentar.
