Det är tio år sedan kriget i Syrien startade efter protester mot landets diktator Bashar al Assad. Arabiska våren, som triggade protester runt om i arabvärlden, fick blodiga konsekvenser i flera länder i Mellanöstern och Nordafrika. Libyen och Jemen hör också till de länder där utvecklingen ledde till fullskaliga krig.

De humanitära konsekvenserna av ett decennium av en lika invecklad som blodig konflikt är enorma och ännu finns ingen politisk lösning i sikte. Och sen kom pandemin – när situationen redan var mer än ansträngd.

Under det decennium som gått har IS kalifat vuxit och krympt, civil infrastruktur har utsatts för upprepade attacker och FN uppskattar att 400 000 människor dött. Kraven på al-Assads avgång, som i början av kriget höjdes, har tystnat. En politisk lösning på kriget är ännu långt bort. I FN:s säkerhetsråd sitter länder som ställt sig på olika sidor i konflikten – något som också påverkat FN:s mandat att föra in nödhjälp i landet.

FN och samarbetspartners märker också av en givartrötthet – det är mycket svårt att samla in de pengar som behövs för att kunna erbjuda människor hjälp. Underfinansieringen har gjort att flera viktiga program tvingats stänga.

Pandemin kom när sjukvårdssystemet i Syrien redan gått på knäna i flera år. 64 procent av sjukhusen och 52 procent av vårdcentralerna är öppna, samtidigt som 70 procent av den utbildade sjukvårdspersonalen har flytt utomlands sedan krigets start, enligt en ny rapport från International Rescue Committee (IRC). Enligt IRC:s rapport har 81 procent av sjukvårdspersonalen som fortfarande jobbar varit med om att antingen en kollega eller en patient har skadats i en attack som riktats mot sjukhuset eller kliniken de arbetat på.

Även om mycket utbildad sjukvårdspersonal och människor från andra professioner som flytt utomlands är det många som valt att stanna, som ser det som ett kall att vara kvar. Vanliga civila gör också vad de kan för att svara upp mot situationen.

– Det är beundransvärt vad de utför varje dag. Riskerna som människor tar är enorma, säger Amira Malik Miller, medie- och påverkanschef på den humanitära organisationen Islamic Relief i Sverige.

Sjukhus och skolor under attack

Under 2020 blev 15 av de 84 sjukhus och vårdinrättningar som Islamic Relief stödjer i nordvästra Syrien utsatta för attacker. Skolor och universitet har kriget igenom också varit föremål för attentat och idag är en tredjedel av skolorna i Syrien stängda. Mer än en tredjedel av barnen som finns kvar i landet, 2,4 miljoner, går inte längre i skolan. Många har tvingats lämna skolan för att istället arbeta och på så sätt bidra till familjens försörjning.

Amira Malik Miller menar att den största av tragedierna med kriget i Syrien är hur de unga har drabbats. Den dag kriget väl är över kommer det finnas en hel generation barn och unga som aldrig upplevt fred.

– Det här är en generation som har växt upp i den här situationen och aldrig har sett något annat. De trauman som de här unga människorna bär på är enorma. Många har flera gånger upplevt bombningar, sett nära och kära dö eller skadas, skolor har bombats genom hela kriget och flera har sett klasskamrater gå bort. De flesta får inte en skolgång som är vad den borde vara och kan inte ha en vardag, säger Amira Malik Miller och fortsätter:

– Det är den stora tragedin – att barn växer upp med detta och att det inte får något slut. Det internationella samfundet borde göra mer för Syriens barn.

Attacker mot skolor lämnar stora psykologiska ärr i de barn som drabbas. Många barn lider enligt en rapport från Islamic Relief, där de intervjuat flera barn, av mardrömmar och har svårt att ta till sig undervisningen ordentligt på grund av sina trauman. Ett av barnen som upplevt en attack är 15-åriga Amir, som beskriver bombningen av hans skola som det värsta han någonsin varit med om.

– Vi hade lektion när bombningarna plötsligt kom nära. Vi hörde ett högt ljud från ett flygplan som bombade skolan. Fönstren krossades och dörrarna flög upp. Vår lärare sa åt oss att inte gå ut. Vi låg på marken och gömde oss under bänkarna, berättar Amir i rapporten.

Osäker situation i nordväst

Svenska Islamic Relief är på plats i nordvästra Syrien, där de bland annat når 1,2 miljoner människor via sitt hälsoprogram. Nordvästra Syrien är nu hem för 2,7 miljoner internflyktingar, utöver den övriga befolkningen. Människor har pressats ihop i takt med att regimen återtagit landområden från IS och andra oppositions- och rebellgrupper.

Organisationen ger stöd till 84 lokala sjukhus och vårdinrättningar och har fyra mobila kliniker och ett hjärtsjukhus i regionen. Nordvästra Syrien är det enda området förutom det kurdiskt kontrollerade nordöstra Syrien som idag inte kontrolleras av den syriska regimen.  Trots vapenstillestånd i nordvästra Syrien är säkerhetsläget osäkert med många olika rebell- och oppositionsgrupper närvarande.

Amira Malik Miller pratade nyligen med Islamic Reliefs landschef för Syrien, Ahmed Mahmoud*, som är på plats i landet.

– Ahmed Mahmoud* ville trycka på att när man inte trodde det kunde bli värre så blev det just det i och med pandemin. Det har redan gått tio år med ett hälsosystem som är i en situation av systemkollaps. Det behövs mer stöd för att hålla igång det som fortfarande finns, säger Amira Malik Miller.

Ju längre tiden går, desto mer försämras också folkhälsan. Sjukvården går på knäna och behoven växer – förutom covid-19 märks en ökning av sjukdomar kopplade till stress.

– Varje läkare brukade träffa 30-40 patienter per dag innan covid-19. Nu är det uppemot 150 eller 200. Det är inte bara covid utan även en ökning av andra fall, som stress-relaterade sjukdomar, depressioner och högt blodtryck. Vi kan också se en ökning av antalet undernärda barn. Vi tvingas lägga två barn i varje säng på grund av platsbristen, säger läkaren Ahmed Ghandour som arbetar på ett sjukhus i Idlib, i ett pressmeddelande från Islamic Relief.

Humanitärt tillträde är livsviktigt

Enligt FN:s särskilda sändebud till Syrien, Mark Lowcock, är situationen ansträngd i hela landet. Men läget i de nordvästra och nordöstra delarna är om möjligt ännu svårare. Ett av tre barn i vissa områden här lider av lider av oåterkalleliga utvecklings- och inlärningseffekter orsakade av svält. Omkring 60 procent, eller 12,4 miljoner syrier, lider av akut matbrist.

– En läkare på ett barnsjukhus berättade att av hans 80 sängar så ligger det undernärda barn i hälften av dem, sa Mark Lowcock i februari i år. 

Enligt Mark Lowcock överstiger hushållens utgifter inkomsterna med i genomsnitt 20 procent. 70 procent av syrierna har också hamnat i skuld, tvingats sälja av boskap eller ägodelar för att klara livhanken. Föräldrar äter ofta mindre för att barnen ska få mer näring.

Amira Malik Miller menar att det är livsviktigt att tillträdet för humanitära organisationer garanteras så länge konflikten fortsätter. Nordvästra Syrien är beroende av att humanitär hjälp får föras in från Turkiet. För det krävs det mandat från FN:s säkerhetsråd. I och med att FN:s säkerhetsråd inte är eniga är det nu bara en gränsövergång som är öppen, Bab al-Hawa. Resolution 2533 ger tillträde via Bab al-Hawa fram till den 10 juli 2021. Därefter måste säkerhetsrådet enas om en förlängning.

– Men det humanitära biståndet kan inte lösa krisen – det är långsiktig politisk vilja som krävs. Alla parter måste vara med och de-eskalera konflikten. Det måste bli ett stopp på det våld som riktas mot civila och civila samhällsstrukturer, säger Amira Malik Miller, och fortsätter:

– Islamic Relief, liksom flera andra organisationer, vädjar till de stridande parterna och det internationella samfundet att ta sig till förhandlingsbordet och förhandla fram en långsiktig politisk lösning för Syrien.

*Ahmed Mahmoud heter egentligen något annat.