Brister i polisens arbete leder till att brottsoffer inte får den information de har rätt till, konstaterar Riksrevisionen i en rapport. Bristerna kan innebära att brottsutsatta personer inte får rätt stöd.
Varje år ska polisen informera runt en miljon brottsutsatta personer om deras rättigheter, vilket stöd de kan få och hur det går i deras ärende. Brister i informationen kan i värsta fall leda till att personer som exempelvis utsatts för våldtäkt inte får veta tillräckligt tidigt att de har rätt till ett målsägandebiträde – eller att drabbade av våld i nära relation inte informeras om möjligheten att ansöka om kontaktförbud.
”Polismyndighetens egna data tyder på att brottsutsatta inte alltid får rätt information vid anmälningstillfället. Polismyndigheten saknar också bra lösningar för att lämna information om vad som händer i ärenden och om varför en förundersökning läggs ned”, säger Tove Lindström, projektledare för Riksrevisionens granskning, i ett pressmeddelande.
Enligt Riksrevisionen kan problematiken bero på bristfällig utbildning. Rapporten konstaterar att många poliser med komplexa arbetsuppgifter kring information antingen får kort utbildning eller ingen utbildning alls.
Som exempel lyfts operatörerna vid polisens kontaktcenter, som tar emot 43 procent av alla polisanmälningar. Operatörerna där får totalt sex veckors utbildning där information till brottsutsatta är ett av många moment, skriver Riksrevisionen.
Granskningen visar att polisens arbete med att informera brottsutsatta har flera effektivitetsproblem, säger riksrevisor Helena Lindberg:
”Men eftersom myndigheten inte har följt upp hur detta fungerar har den heller inte de underlag som behövs för att utveckla verksamheten”.
Fakta: Riksrevisionens rekommendationer
Riksrevisionen rekommenderar Polismyndigheten att:
– regelbundet följa upp och utvärdera i vilken utsträckning och hur medarbetare informerar brottsutsatta,
– utvärdera om medarbetarna har rätt stöd, samt anpassa och utveckla stödet till olika kategorier av medarbetares olika förutsättningar,
– se över utbildningarna för operatörer på Polisens kontaktcenter och för civilanställda receptionister så att de ger medarbetarna goda förutsättningar för att kunna utföra sina informationsuppgifter vid anmälan,
– införa rutiner med tydlig ansvarsfördelning som säkerställer att brottsutsatta får den information som de behöver under hela ärendets gång.
Källa: Riksrevisionen
