Belarus diktator Lukasjenko anklagas för att ligga bakom de ökade flyktingströmmarna från Mellanöstern och Afrika till Litauen. Ett politiskt vapen och ett sätt för Minsk att straffa EU för de sanktioner som införts mot landet och diktatorn Lukasjenko, enligt Litauen. Sanktionerna har införts efter valfusk och upprepade kränkningar av mänskliga rättighet från de belarusiska myndigheterna. Belarus meddelade även nyligen att de ska sluta ta emot bistånd från Sverige – varav mycket av pengarna går till saker som att främja demokratiarbete, något flera tidningar rapporterade om.

Litauen sa i förra veckan att de ska bygga en fysisk barriär – ett stängsel – på gränsen mot Belarus för att stänga ute flyktingarna som de menar att Belarus skickar på dem. Ingrida Shimonyte, Litauens premiärminister, har tidigare avfärdat idén om ett gränsstängsel som slöseri med tid och resurser. Men hon har nu ändrat sig. De två forna Sovjetstaterna delar en gräns på drygt 67 mil och kostanden för gränsen beräknas bli 15 miljoner euro, skriver DW.

Idén om en mur är knappast ny. Ungern ett EU-land som redan gjort sig kända för sitt över hundra mil långa stängsel, som delvis är elektrifierat. Fler andra länder har följt efter. Med gräns mot Belarus är Litauen även EU:s yttre gräns. I fjol anlände 81 flyktingar till Litauen via den belarusiska gränsen under de första sex månaderna av året, motsvarande siffra för 2021 är 1300. Siffran har nu stigit ännu mer och i fredags handlade det om 1500 så kallade olagliga gränskorsningar sedan årets start.

EU:s gränsbyrå Frontex ska därför öka sitt stöd till Litauen, rapportar DW under dagen. En så kallad Rapid Border Intervention planeras – vilket är samma slags insats som Frontex startade efter att Turkiet i februari 2020 slutade bevaka gränsen inledde för att stötta Grekland. Insatsen har kritiserats hårt av människorättsorganisationer, bland annat för att den startade vid en tid då Grekland fryst den internationella rätten att söka asyl.

– Litauens gräns är vår gemensamma yttre gräns och Frontex är redo att hjälpa till där vi behövs, säger den hårt kritiserade Frontexchefen Fabrice Leggeri i ett uttalande, enligt DW.

Flyktingar ett populärt politiskt vapen

Litauens premiärminister Ingrida Shimonyte menar att flyktingarna används som en bricka i ett politiskt spel och att den belarusiska regimen både aktivt och passivt är involverade i att skapa flödet av ”olagliga migranter”. Att flyktingar används så är liksom idén om en mur inget nytt – Turkiets president Erdogan har vid flera tillfällen utövat påtryckningar mot EU och hotat med att sluta bevaka gränsen mot EU. Något man sedan gjorde slag i saken av i februari 2020.

– Vi bedömer att det rör sig om en slags aggression, som inte är riktad mot Litauen utan mot hela EU, säger Ingrida Shimonyte enligt DW.

Lukasjenko har själv hotat öppet med att ohindrat låta flyktingar röra sig mot EU. Det handlar främst om människor från Afghanistan, Irak och Syrien. Situationen har trappats upp den senaste månaden och diskuterades på det senaste EU-toppmötet, då Litauens president Gitanas Nauseda tog upp frågan. Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis har även kallat till sig chefen på Belarus ambassad för att få dem att stoppa flödet av flyktingar över gränsen.

Turkiet har – förutom att kanske ha inspirerat till hur man använder flyktingar som politiskt vapen – också ett finger med i spelet till de ökade ankomsterna i Litauen. Flyktingar som korsar gräsen från Belarus till Litauen har enligt utrikesminister Gabrielius Landsbergis ofta anlänt till Belarus på flygplan som tillhör det turkiskägda flygbolaget Turkish airlines. Turkiet kan därför känna till deras identiteter och Landsbergis efterlyser samarbete med Turkiet för att identifiera människorna.

Det finns även andra direktflyg till Minsk från exempelvis Bagdad. Enligt Litauens premiärminister Ingrida Shimonyte använder olika resebyråer i Belarus och andra länder olika sätt för att attrahera dessa ”turister”.