I dag får polisen endast kroppsvisitera en person om det finns synnerlig anledning att anta att ett brott som kan ge fängelsestraff har begåtts.

– Man måste mer eller mindre kunna skymta pistolen eller kniven innanför jackan, säger Kristoffer Tamsons som vill se en svensk variant av så kallad ”stop and search”.

Det är en metod som praktiseras på flera platser i Europa, bland annat av polis i Storbritannien, och som i vissa fall ger polisen rätt att stoppa och visitera människor utan att det finns någon konkret brottsmisstanke.

Ingripa i kollektivtrafiken

TT: Riskerar inte det här att bli integritetskränkande?

– Nej, här ska det ändå råda en lägre misstankegrad, säger Kristoffer Tamsons, men tillägger att det ändå skulle ge polisen goda utsikter att avväpna kriminella som rör sig i kollektivtrafiken.

– Kriminella tar inte bilen till brottsplatsen, de åker tunnelbana eller buss. Då måste man också göra ingripanden mot dem i eller runt kollektivtrafiken, säger han och tillägger:

– Jag skulle gärna anmäla Stockholms kollektivtrafik, och inte minst vår tunnelbana, som frivillig i ett sådant försök.

"Ett tryggt Sverige"

”Stop and search” har tidigare kritiserats för att bana väg för rasprofilering. Men Kristoffer Tamsons anser inte att sådana metoder riskerar att stigmatisera grupper av medborgare.

– Det bästa stöd man kan ge dem är att de får växa upp i ett tryggt Sverige, svarar Kristoffer Tamsons.

Utspelet är nygammalt, men aktualiseras nu åter sedan regeringen för en knapp månad sedan avslöjat att polis och tull väntas få liknande möjligheter att agera i områden nära gränsen mot utlandet. Där är syftet främst att stävja införsel av vapen, droger, svart arbetskraft och utförsel av stöldgods.

"Övertoner av rasism"

Janne Flyghed, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, skakar på huvudet åt förslaget om ett svenskt ”stop and search” i tunnelbanan.

– Jag känner inte till att polisen någon gång gripit folk med vapen på tunnelbana eller bussar. Det låter för mig väldigt korkat. Man har sina bilar, man åker i dem.

Han är också bekymrad över vad sådana befogenheter skulle föra med sig i fråga om upplevd trygghet.

– Det finns omfattande forskning som visar att ”stop and search” har lett till rena trakasserier av vissa grupper. Det finns framför allt i Storbritannien, men också USA, starka övertoner av rasism i det. Polisen går på utseendet, säger han och tillägger:

– Enligt Tamsons argument ska de här grupperna tåla att bli misstänkliggjorda för att känna sig mer trygga. Men de kommer inte att känna sig mer trygga. Det är en jätteparadox, väldigt konstigt.

Går mot normalisering

Janne Flyghed har i över 30 års tid forskat om hur användningen av tvångsmedel växt fram. Utvecklingen, anser han, är inte omvändbar och därför bör man vara mycket försiktig med att ge myndigheter den typen utökade befogenheter.

– Det finns inga sådana här integritetskränkande metoder som tas bort, trots att de visar sig inte vara effektiva. De införs ofta mot något väldigt spektakulärt som skjutningar eller terrorism. Sedan när de väl kommit in i rättssystemet har de en väldigt stor tendens att sprida sig mot allt lindrigare typ av beteende, man normaliserar exceptionella tvångsmedel, säger han.