Talibanernas offensiva blixtkrig överrumplade Afghanistan och resten av världen.
Den afghanske presidenten Ashraf Ghani har flytt landet. Alla utländska ambassader, inklusive den svenska, evakueras.
Motståndet mot talibanernas offensiv föll samman i huvudstaden Kabul på söndagen. Försvarsstyrkorna slängde sina vapen, soldater ryckte bort gradbeteckningar och lämnade fronten i det explosiva krig som på kort tid utplånat 20 års demokratiarbete i Afghanistan.
Klockan 17.30 klev de första beväpnade talibanerna in i presidentpalatsen i Kabul, enligt egna uppgifter, som inte bekräftats av oberoende källor, rapporterar Reuters.
Men det stod klart att Kabul hade fallit, såsom provinshuvudstäder och huvudorter gjort i en rasande fart, till den av FN:s säkerhetsråd terrorstämplade fundamentalistiska talibanrörelsen.
Försöken att säkra huvudstaden hade misslyckats. Ett 40-tal hade skadats i strider, men det fanns inga uppgifter om dödstal.
"Lämna Kabul"
På söndagsförmiddagen kom alarmerande uppmaningar om att alla utländska diplomater måste sätta sig i säkerhet. USA, som skickat in trupp för att säkerställa evakuering, säkrade flygplatsen för transporter.
Utrikesminister Ann Linde (S) meddelade på en hastigt tillkallad presskonferens att även Sveriges ambassad evakueras omedelbart.
Detaljer om hur det sker hålls hemligt. Viss ovisshet om hur många som evakueras och om framtiden för medhjälparna och deras familjer kvarstod.
Besluten om att lämna Afghanistan upprepades i alla huvudstäder i de länder som deltagit i insatserna i Afghanistan sedan 2001.
Tyskland och Frankrike förflyttade sina ambassader till den flygplats som USA:s soldater säkrat. USA hade redan förlagt sin diplomatiska verksamhet till flygplatsen, samtidigt som dess ambassads pappersförstörare hade förintat mängder av dokument.
Helikoptrar flög i skytteltrafik över Kabuls horisont.
Ashraf Ghani anklagas
Chefsministern Abdullah Abdullah meddelade att president Ashraf Ghani lämnat landet, vilket var ett krav från talibanerna. Uppgifter gjorde gällande att han tagit sig till Tadzjikistan.
”Den tidigare presidenten har lämnat landet”, skrev han på sociala medier.
Abdullah Abdullah, som varit ledande i tidigare förhandlingar om en fredsprocess, var också snabb med att peka ut förre presidenten som ansvarig för läget i landet.
Den plötsliga utvecklingen lämnade ett ögonblicks maktvakuum i Afghanistan.
Någon tvekan om att vem som tänker ta den rådde inte. Representanter för talibaner avvisade omedelbart förslag på en övergångsregering, enligt två av den islamistiska extremistgruppens ledare som talat med nyhetsbyrån Reuters.
”Stridande talibaner kommer att stå vakt vid alla Kabuls portar till dess att en fredlig och tillfredsställande övergång av makten har slutits”, sade talibanernas talesperson Zabihullah Mujahid.
Han trotsade därmed Abdul Sattar Mirzakawal, som fortfarande kallade sig inrikesminister sent på söndagen.
Mrizakawal sade att makten kommer att överlämnas till en övergångsregering:
”Det kommer inte att genomföras någon attack på staden. Vi har kommit överens om ett fredligt överlämnande av makten”, skrev han på sociala medier.
Vad det innebär vet ingen av Afghanistans omkring 40 miljoner invånare. Men många har minnen från terrorregimens styre för drygt 20 år sedan, innan omvärlden gick in i Afghanistan och störtade talibanerna.
Tidslinje: Talibanernas offensiv
Efter att västerländska styrkor under våren och sommaren lämnat Afghanistan har talibanerna tagit kontroll över allt större områden i landet. Här är en kort sammanfattning av händelserna:
14 april: USA:s president Joe Biden meddelar att amerikanska soldater kommer att lämna landet från och med 1 maj med målet att helt ha lämnat 11 september.
Juni: Talibanerna intar flera provinser i norr, däribland gränskorsningen mot Tadzjikistan.
2 juli: USA och Nato lämnar flygbasen Bagram, Afghanistans största och nyckel i den USA-ledda offensiven i landet under två decennier.
9 juli: Talibanerna tar kontroll över den primära gränsövergången till Iran i väst.
14 juli: Gränsövergången Spin Boldak mot Pakistan i sydost faller till talibanerna.
21 juli: Enligt uppgifter från USA kontrollerar talibanerna hälften av landets distrikt.
22 juli: Talibanerna hävdar att de kontrollerar 90 procent av alla gränsövergångar – en siffra som tillbakavisas av landets regering.
26 juli: FN uppger att 2 400 civila afghaner dödats eller skadats under maj och juni månads strider, den högsta siffran sedan statistik började föras 2009.
3 augusti: En talibanattack mot försvarsministern i Kabul misslyckas, men åtta människor dödas.
6 augusti: Provinshuvudstaden Zaranj är den första att intas av talibanerna.
8 augusti: Sar-e-Pul, Kunduz och Taloqan, alla nordliga provinshuvudstäder faller under talibanernas kontroll.
13 augusti: Provinshuvudstäderna Qala-e-Naw, Herat och Lashkar Gah hamnar under talibanernas kontroll. Även landets näst största stad, Kandahar, intas av extremisterna.
14 augusti: Mazar-e-Sharif, provinshuvudstad i Balkh i norr och landets fjärde största stad, faller i talibanhänder. Det gör också Pul-e-Alam, huvudstad i Logarprovinsen.
15 augusti: Staden Jalalabad intas av talibanerna.
Källa: AFP, Reuters
