Skalvet med styrkan 7,2 inträffade på lördagseftermiddagen och klassades med röd varningsflagg av USA:s geologiska myndighet USGS. Dess centrum låg i de södra och sydvästra delarna av landet, på den landspets som sträcker sig ut i Karibiska havet.

– Tyvärr så är det stor risk att många omkommit och att det blir stor förödelse i en så här stor jordbävning, säger Björn Lund, seismolog vid Lunds universitet, till TT.

Omfattningen av skador och dödsfall är ännu svår att överblicka. Premiärminister Ariel Henry är på väg till området för skalvets centrum, där även ett katastrofcentrum har upprättats. Henry säger att jordbävningen orsakat ”enorma skador”, och förödelsen verkar vara värst i områdena Grand’Anse, Nippe och i de södra delarna.

Jerry Chandler, som är ansvarig för en civilskyddsmyndighet i Haiti, säger att man ännu inte kan beräkna hur många som omkommit. Minst 29 personer har bekräftats omkomna, enligt AFP som hänvisar till lokala myndigheter.

Utanför huvudstaden

Skalvet inträffade omkring 16 mil från huvudstaden Port-au-Prince och har uppmätts som ännu kraftigare i styrka än det förödande skalvet 2010.

– Den började uppe i bergen, mitt på halvön i ett mindre tätbebyggt område, men sprickzonen sträcker sig flera mil västerut mot staden Les Cayes där 130 000 personer bor. Det finns stor risk för att skakningarna blivit stora där, säger Lund.

Jordbävningen med ett långt efterskalv kändes i stora delar av landet, och bilder från Les Cayes visar hur flera hus rasat samman.

– Huvudstaden Port-au-Prince har klarat sig förhållandevis bra, jämfört med katastrofen vid jordbävningen 2010, säger verksamhetschef Lennart Eriksson från organisationen Hoppets stjärna.

Organisationen driver sju skolor i landet, med sammanlagt 3 500 barn. Två av skolorna befaras ligga i det värst drabbade området.

– Vi fortsätter att försöka få mer information, men vi vet ännu inte alla detaljer, fortsätter Eriksson som har direktkontakt med organisationens medarbetare på plats.

En tsunamivarning utfärdades omedelbart, men den kunde senare dras tillbaka.

Enorm katastrof 2010

Den katastrofala jordbävningen i januari 2010 fick enorma konsekvenser.

– Det som visade sig så tydligt för elva år sedan var att Haiti inte haft möjlighet, eller vilja, att satsa på att bygga jordbävningssäkert. Där med blir katastrofen så mycket större, säger Björn Lund.

Dödstalet vid och efter skalvet angavs till cirka 100 000 i internationella beräkningar, medan regeringen uppskattade att mellan 220 000 och 316 000 människor fått sätta livet till. Skalvet hade en styrka på 7,0 och inträffade drygt två mil från Port-au-Prince.

– Om en så här stor jordbävning sker under ens hus kanske man inte klarar sig oavsett, men byggnader en bit bort skulle klara sig om viljan att bygga bättre fanns. 2010 rasade till och med presidentpalatset, inte ens där hade man funderat på jordbävningsrisken när man byggde, säger Lund.

Den politiska situationen i Haiti, på ön Hispaniola, är dessutom skakig. Den förvärrades när landets president Jovenel Moîse mördades i sitt hem den 7 juli.

Fakta: Haiti

Med drygt 11 miljoner invånare är Haiti Karibiens mest folkrika nation.

Landet ligger i Karibiska havet, där det delar ön Hispaniola med grannlandet Dominikanska republiken.

Ön delades redan på 1600-talet i två delar – en del som hölls av Frankrike och en av Spanien. Efter ett slavuppror utropades 1804 Haitis självständighet. Det nya landet blev historiskt som det första som avskaffade slaveriet.

Men någon långvarig stabilitet har Haiti aldrig lyckats uppnå. 1800-talet präglades av fortsatta krig, och under 1900-talet avlöste de grymma regimerna varandra.

Den senaste epoken kan sägas ha inletts med det katastrofala jordskalvet 2010 som krävde hundratusentals liv. Efteråt hölls ett val vars resultat ifrågasattes kraftigt. Inte heller påföljande val 2015 och 2016 ledde till någon stabil ledning i landet.

När president Jovenel Moîse mördades i sitt hem den 7 juli i år förvärrades situationen ytterligare och instabiliteten anses vara omfattande.