Översvämningar i Tyskland. Bränder i USA. Extremhetta i Australien. Och ständiga rapporter om klimatet. I Tyskland ligger De gröna på runt 20 procents väljarstöd. I Finland har Gröna förbundet 11 procent.

Men valet i Norge blev ingen framgång för De Grønne. Och här i Greta Thunbergs hemland har Miljöpartiet det svårt. Båda partierna ligger på omkring fyra procent.

Det är lite av en gåta, anser Svein Tuastad, som är statsvetare på universitetet i Stavanger. Två andra norska partier, Rödt och Sosialistisk Venstreparti har en ganska liknande miljöpolitik och konkurrerar med De Grønne. Men ändå.

Det dåliga resultatet kan också bero på att De Grønne är ett ganska nytt parti och kan ha skrämt väljare med sin kritik av den för Norge så ekonomiskt viktiga oljeindustrin, påpekar Therese Reitan, född norska och statsvetare på Södertörns högskola.

– Alla i Norge är inte med på att oljeepoken börjar ta slut nu. Det är lite av att sorgearbete som landet måste gå igenom. Sedan tycker jag De Grønne i mycket är ett storstadsparti som har svårt att hävda sig mot Senterpartiets förankring på landsbygden.

Tappat en smula

I Sverige ser det annorlunda ut.

– Det svenska miljöpartiet har lidit av att sitta i regeringen, det är en tung orsak, säger Niklas Bolin, statsvetare på Mittuniversitetet i Sundsvall.

Inget konstigt med det, att sitta i regering brukar kosta väljarstöd.

– Förut hade Miljöpartiet överlägset störst förtroende i miljöpolitiken. Men MP har tappat en smula medan de andra partierna har ökat. Alla partier är så att säga miljöpartier nu, säger Niklas Bolin.

Tidens politiska vindar blåser inte heller åt rätt håll för partiet.

– I Sverige handlar politiken och samhällsklimatet mycket om trygghet, dödsskjutningar, brott, straff och integration. Miljöpartiet har fått backa inför socialdemokraternas mer restriktiva hållning till invandring.

Niklas Bolin vill inte sätta betyg på Miljöpartiets språkrör.

– Men jag kan konstatera att miljöpartister själva har sagt att de har svårt att nå ut, säger han.

Andra lösningar

Ann-Cathrine Jungar på Södertörns högskola forskar om politiska partier. Hon påpekar att väljare som tycker att miljö är viktigt inte nödvändigtvis väljer Miljöpartiet.

– Väljarna kan söka sig till andra partiers lösningar på klimatfrågan – som mer kärnkraft, som Miljöpartiet tvärtom vill avskaffa.

Framtiden då? Den kan vara betydligt ljusare för miljöpartierna, tror Ann-Cathrine Jungar.

– Om Miljöpartiet klarar sig över fyraprocentsspärren men hamnar utanför regeringen, då kan de fritt föra oppositionspolitik igen, samtidigt som partiet kan luta sig mot att de visat att de klarar att regera. Och vem vet, det går fort i politiken, kanske börjar samhällsdebatten snart handla mer om miljöfrågor igen.