Kuba stoppar flera journalister från en av världens största nyhetsbyråer att verka i landet.
Det sker bara dagarna innan nya, stora och förbjudna protester väntas.
Journalisterna – tre redaktörer, en fotograf och en tv-kameraman från nyhetsbyrån EFE – har fått besked om att deras ackrediteringar som låter dem verka i landet har dragits tillbaka med omedelbar verkan. De har inte fått veta varför eller om de kommer att få tillbaka dem, skriver nyhetsbyrån i en egen text om detta.
EFE är en internationell och flerspråkig nyhetsbyrå, tillika en av världens största.
Spaniens utrikesdepartement har kallat upp Kubas högsta diplomat i landet för att denne ska förklara tilltaget, rapporterar flera internationella medier. Den spanska ambassaden i Havanna står samtidigt i kontakt med myndigheterna där.
EU söker svar
För några veckor sedan drog de kubanska myndigheterna in ackrediteringen för en annan av EFE:s redaktörer i Havanna. Det var första gången som man hindrades från att verka i Kuba.
EU:s utrikestjänst söker också ett svar från kubanskt håll, meddelar utrikeschefen Josep Borrells talesperson Nabila Massrali.
– Om detta bekräftas så utgör det en allvarlig kränkning av yttrandefriheten, säger hon till EFE.
I den kommunistiska enpartistaten Kuba är yttrandefriheten kraftigt begränsad och alla inhemska medier står under statens eller partiets kontroll.
Myndigheternas agerande sker vid en känslig tidpunkt för Kuba. På måndag planeras stora protester mot regimen och levnadsvillkoren i landet, samt i syfte att försöka få politiska fångar frisläppta. Dessutom håller landet på att åter öppna för den så viktiga turistnäringen.
Pekar på USA
Regimen har inte gett tillstånd till några demonstrationer. President tillika partiordförande Miguel Díaz-Canel gör gällande att det hela är en amerikansk komplott för att undergräva det kubanska styret. Kuba anser i grunden att det är USA:s långvariga blockad av landet som drabbar folket.
Tvisten kring EFE:s arbete i Kuba nämns över huvud taget inte i de stora kubanska medierna, där negativa rubriker är sällsynta. Den statliga nyhetsbyrån Prensa Latinas huvudnyhet på söndagen är att en grupp unga kommunister som demonstrerar i Havanna ”bekräftar” att unga kubaner generellt motsätter sig att utländska krafter lägger sig i kubanska angelägenheter.
Kuba skakades i somras av stora regeringskritiska protester. En person miste livet i protesterna och nästan 1 200 greps. Enligt människorättsgruppen Cubalex är omkring hälften av dem fortsatt frihetsberövade.
Fakta: Kuba
Kuba i Karibien är ett av de sista kommunistländerna i världen. Landet är en kommunistisk enpartistat som fortfarande präglas starkt av revolutionen 1959, då Fidel Castro övertog makten i Havanna och tvingade diktatorn Fulgencio Batista på flykt.
Kubas nya författning, som trädde i kraft 2019, slår liksom den tidigare fast att kommunistpartiet (Partido Comunista de Cuba, PCC) ska spela den ledande rollen i samhället och staten. Inga andra partier är tillåtna.
Kommunistpartiet kontrollerar alla styrande organ från regeringen ned till kommunfullmäktige. Sedan 1992 hålls allmänna val till parlamentet, nationalförsamlingen, till provinsförsamlingar och till kommunalfullmäktige. Men alla kandidater måste på förhand godkännas av partiet.
Fram till 2006 var Fidel Castro ordförande i statsrådet, men lämnade då av hälsoskäl över makten till sin bror Raúl Castro. 2018 utsågs vice president Miguel Díaz-Canel till Raúl Castros efterträdare och republikens president. I april 2021 blev han även ledare för kommunistpartiet, vilket anses vara den mäktigaste positionen i landet.
Kuba har drygt 11 miljoner invånare. Det senaste decenniet har vissa marknadsekonomiska reformer genomförts, men ekonomin är fortfarande till största del statsstyrd. Mineralexport och turism är viktiga intäktskällor, varav den senare drabbats hårt under pandemin.
Källa: Landguiden/UI med flera
TT
