Förhandlare från närmare 200 länder arbetar på övertid för att försöka enas om regler och ambitioner i världens klimatarbete – så att COP26 kan avslutas. Mötesordförande Alok Sharma har lyssnat på ländernas invändningar och synpunkter i plenisalen.

Han väljer att inte förhandla vidare, utan ger delegaterna möjlighet att sträcka på benen och sedan komma tillbaka för det avslutande mötet, då de olika förslagen ska klubbas.

– Jag hoppas att vi ska kunna lämna det här mötet eniga, säger han.

Invändningar

En del länder framför att förslagen till slutuppgörelser inte är perfekta – men de flesta tycks ändå villiga att acceptera dem. Indiens miljöminister Bhupender Yadav har dock starka invändningar mot en formulering i utkastet till slutdokument om att fasa ut viss kol och vissa fossila subventioner. Han framhåller att utvecklingsländer har rätt att använda fossila bränslen på ett ”ansvarsfullt sätt”.

EU:s klimatchef Frans Timmermans uppmanar länderna att skärpa sig och tänka på vilken framtid som väntar om inte målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader nås.

– Håller vi på att snubbla på målsnöret i detta maraton? säger han i ett brandtal med anledning av de invändningar som har luftats och möts av öronbedövande applåder.

USA:s klimatsändebud John Kerry beskriver förslaget som det bästa möjliga givet de olika viljor som finns och uppmanar länderna att ge grönt ljus.

FN-konferensen skulle ha avslutats i fredags – men parterna måste vara överens och det innebär en balansgång mellan fossilberoende ekonomier, stora utsläppsbovar och små önationer som kämpar för sin framtid när havsnivåerna stiger.

– Alla länder hade nog önskat sig mer från sina olika perspektiv. Men är det här britternas bedömning av vad som är en rimlig kompromiss hoppas jag att alla länder kommer att kunna se att det här är ett paket som är väl avvägt, säger Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie.

Omstridda frågor

De stora stridsfrågorna har handlat om ekonomiskt stöd till fattigare länder, huruvida utfasning av kol och subventioner till fossila bränslen ska nämnas i det slutdokument som är en politisk signal från mötet men också om hur snart länder ska återkomma med nya mål för hur utsläppen av växthusgaser ska minska.

Ett omstritt stycke om att viss kolkraft och vissa fossila subventioner ska fasas ut har hittills överlevt förhandlingarna – dock med nya förbehåll om att det ska ske på ett ”rättvist” sätt. Fossilberoende stater vill skrota formuleringen, som har vattnats ur under mötets gång. Men den ses ändå som ett viktigt framsteg av många länder då Parisavtalet inte pekar ut fossila bränslens roll i den globala uppvärmningen.

Länderna uppmanas också att komma med skärpta planer för utsläppsminskningar redan till nästa år då COP27 hålls i Egypten. Men det står också att hänsyn ska tas till de olika förutsättningar som finns för att göra det.

Blottad spricka

Under mötesveckorna har sprickan mellan Parisavtalets parter blottats. Fattiga länder – som drabbas hårdast av de klimatförändringar som de har bidragit minst till att orsaka – kräver mer hjälp. Att rika länder inte har lyckats leverera de 100 miljarder dollar om året i klimatfinansiering till utvecklingsländer som det beslutades om för mer än tio år sedan har legat som en skugga över COP26 redan från start.

Miljarderna ska hjälpa fattigare länder med klimatanpassning samt insatser för utsläppsminskningar. I det nya utkastet uppmanas rika länder att fördubbla pengarna som ska gå till anpassning till 2025, jämfört med 2019.

Men fattigare länder vill också att en särskild fond ska skapas för pengar som ska gå till att hantera de förödande klimateffekter som sker redan nu. Det bromsas dock av många stora givarländer.

En viktig uppgift för Glasgowmötet är att täppa till de sista luckorna i Parisavtalets så kallade regelbok, vilket tidigare konferenser misslyckats med. Här är artikel 6, som fastställer regler för handel med utsläppsrätter, ökänt komplicerad att enas om men regler för transparens och gemensamma tidsramar för rapportering av klimatarbetet återstår också att lösa.

Minska utsläpp

Den övergripande ambitionen med mötet är att hålla Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader vid liv – för att mildra de mest förödande effekterna av klimatförändringarna. För att nå dit måste utsläppen av koldioxid minska med 45 procent till 2030, jämfört med 2010, och nå nettonoll vid 2050.

Det är länderna dock inte i närheten av att uppfylla. Nuvarande klimatåtaganden pekar mot globala utsläpp som ökar med nästan 14 procent till 2030, jämfört med 2010 års nivåer.