Demonstranter tågade i flera amerikanska städer på årsdagen av polisens dödsskjutning av den 26-åriga svarta kvinnan Breonna Taylor. I Louisville kräver man polisreformer. ”Det har gått ett år och rättvisa har inte skipats”, säger 50-åriga Camille Bascus med tårar i ögonen.
Hundratals demonstranter vandrade genom Louisville, i delstaten Kentucky, på lördagen, till minne av akutsjukvårdaren Breonna Taylor, som av misstag sköts till döds när polis stormade hennes lägenhet. Längst fram gick hennes mamma Tamika Palmer, med en banderoll med Taylors ansikte.
– Ingen rättvisa, ingen ro, skanderade folkmassan.
I tåget fanns Camille Bascus, som berättar att hon åkt från Atlanta, en resa på 65 mil, för att vara de dödades röst.
– Vi har en röst och våra liv betyder något, säger Bascus, som själv är svart.
Det förekom demonstrationståg även i andra amerikanska städer. TMZ rapporterar att det förekom våldsamma konfrontationer mellan polis och demonstranter i Los Angeles och att flera demonstranter greps i Seattle.
Tillsammans med George Floyds död i staden Minneapolis i maj i fjol, då en polis tryckte sitt knä på 46-åringens nacke tills han avled, sporrade dödsskjutningen av Taylor till sommarens stora protester mot rasism och polisvåld i USA.
Låg och sov
Tolv månader efter dödsskjutningen har endast en av de tre poliser som var delaktiga åtalats för brott – och då inte för Taylors död, utan för att ha skjutit vilt och utsatt Taylors grannar för fara.
– Vi har två skilda länder. Vi har ett för svarta amerikaner och ett för vita amerikaner, sade advokaten Benjamin Crump, som representerar Taylors familj, till folksamlingen.
De anhöriga sätter nu sitt hopp till en FBI-utredning av händelsen. I ett uttalande skriver polismyndigheten:
”FBI Louisville har gjort viktiga framsteg i utredningen”, och att man är ”fast beslutna om att utredningen ska få ett ändamålsenligt avslut.”
Dödsskjutningen ägde rum runt midnatt den 13 mars 2020. Breonna Taylor och hennes pojkvän låg och sov i hennes lägenhet när civilklädda poliser kom för att göra en husrannsakan, på jakt efter en före detta vän till Taylor. Poliserna hade fått tillstånd att gå in i lägenheten med anledning av en narkotikautredning, trots att de två personer som var misstänkta redan hade gripits. Pojkvännen trodde att det var ett inbrott och sköt mot poliserna, som besvarade elden. Den obeväpnade Taylor träffades av sex kulor och avled.
Tre poliser har sparkats, men beskedet att ingen kommer att ställas inför rätta för själva dödsskjutningen ledde till sporadiska våldsamheter i Louisville i september i fjol.
Får stöd av Biden
President Joe Biden stödjer polisreformer, skriver han på Twitter.
”Breonna Taylors död var en tragedi, ett slag mot hennes familj, hennes umgängeskrets och USA. När vi fortsätter att sörja henne, måste vi trycka på för att få igenom betydelsefulla polisreformer i kongressen. Jag är fortfarande fast besluten att verkställa ett omvälvande reformförslag till lag,” skriver presidenten.
Myndigheterna i Louisville har gått med på att betala 12 miljoner dollar, motsvarande drygt 100 miljoner kronor, till Taylors familj. Det kan jämföras med det rekordstora belopp på 27 miljoner dollar som staden Minneapolis kommer att betala till George Floyds familj, efter en uppgörelse häromdagen. Rättegången pågår just nu mot den polisman som står åtalad för att ha orsakat Floyds död.
Bakgrund: Protesterna mot rasism
USA har det senaste året skakats av protester mot diskriminering och rättsväsendets övervåld mot svarta. På många platser har aktivister krävt att hela polissystemet läggs ned, eftersom de anser att underliggande rasism gör att kåren måste organiseras om. På andra platser har krav på krympta polisbudgetar och mindre befogenheter ställts.
Vissa städer har hörsammat kraven och aviserat lägre polisbudgetar. Monument och statyer av ledare som anses ha haft rasistiska åsikter föll, i synnerhet statyer av sydstaternas förgrundsgestalter.
Parallellt har lagar som beskrivs som polisreformer diskuterats i både kongressen och flera delstatsstyren. Ett av president Joe Bidens vallöften var att ta itu med frågan om övervåld mot svarta.
Här är några av fall av polisvåld mot svarta som har utlöst protester.
13 mars 2020: 26-åriga akutsjukvårdaren Breonna Taylor skjuts ihjäl i tumultet efter att tre poliser slår in dörren till hennes lägenhet i Louisville i Kentucky. Polis hävdar att de tog sig in med anledning av en narkotikautredning men de två personer utredningen kretsar kring var redan gripna.
25 maj 2020: 46-årige George Floyd kvävs till döds under ett polisingripande i Minneapolis. Floyd är obeväpnad när han grips misstänkt för att ha försökt använda falska sedlar. Under ingripandet sitter en vit polisman med knäet på hans nacke i omkring nio minuter innan Floyd blir livlös. Ett filmklipp sprids i sociala medier och väcker fördömanden och avsky.
12 juni 2020: 27-årige fyrabarnsfadern Rayshard Brooks skjuts ihjäl av en polis utanför en snabbmatsrestaurang i Atlanta efter att ha testat positivt i en nykterhetskontroll och försökt fly med ett av polisernas elchockvapen.
23 augusti 2020: Polisen skjuter 29-årige Jacob Blake, inför hans tre barn, med sju skott i ryggen i samband med att Blake ska ha ingripit i någon form av konflikt i en bostad. Blake överlever men blir delvis förlamad.
