Uppgiften om 38 döda kommer från en människorättsorganisation för politiska fångar, AAPP, rapporterar Reuters.

Det gör söndagen till en av de blodigaste dagarna sedan protesterna tog fart efter kuppen den 1 februari.

Beskedet om krigslagar i Hlaingtharya-distriktet i Rangoon kom på söndagskvällen lokal tid från landets statstelevision.

Påbudet gäller enligt enligt nyhetsbyrån AFP stadsområdena Hlaing Thar Yar och Shepyitha. I dessa två områden rapporteras minst 22 människor ha mist livet under söndagens våldsamheter.

Polisman död

Enligt tv-uttalandet är det upp till Rangoons befälhavare ”på marken” att se till att undantagslagarna efterföljs, rapporterar Reuters.

Under dagen kom också uppgifter från den statliga televisionen att en polisman dödats i samband med protesterna.

Polismannen ska enligt rapporterna ha dödats i Bago, nära Rangoon.

Även från Hpakant i nordöstra delen av landet kommer rapporter om minst ett dödsfall.

– De beter sig som om de befann sig i en krigszon, mot obeväpnade människor, säger en aktivist i staden Mandalay om säkerhetsstyrkorna.

Kina reagerar

Grannlandet Kina uttalade sig också på söndagen om situationen i Myanmar. Enligt den statliga kinesiska tv-kanalen CGTN, som citerar ett uttalande av Kinas ambassad, har kinesiska fabriker brunnit ned och kineser skadats. Därför uppmanar man till ett stopp på våldet i landet, samt att kinesisk egendom och kinesiska medborgare skyddas.

Den styrande juntan har de senaste veckorna slagit ned brutalt mot protesterna i landet. Fler än 80 personer har dödats, och i sociala medier sprids oerhört grova bilder och filmklipp på människor som skjutits, många av dem i huvudet, och lämnats att dö.

Fakta: Myanmar

Myanmar (tidigare Burma) ligger i Sydostasien och gränsar till Kina, Laos, Thailand, Bangladesh och Indien. Landet har en befolkning på närmare 54 miljoner, enligt beräkningar från 2018.

Landet koloniserades på 1800-talet av Storbritannien men blev självständigt 1948. Militären tog makten 1962 och styrde enväldigt fram till 2010, då en viss demokratisering inleddes.

Den tidigare oppositionsledaren Aung San Suu Kyi får enligt författningen inte bli president och har formellt haft en särskilt inrättad post som nationell rådgivare. I praktiken har hon varit Myanmars egentliga civila ledare.

Militären har enligt författningen haft en fjärdedel av platserna i parlamentets bägge kamrar. De platserna tillsätts av överbefälhavaren.

Aung San Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin demokratikamp men har under sin tid i regeringsställning kritiserats hårt för att inte stoppa militärens agerande mot de muslimska rohingyerna.

Den 1 februari meddelade regeringspartiet NLD att flera personer ur ledarskiktet, däribland Aung San Suu Kyi, gripits. Militären annonserade kort därefter att den tagit över makten i landet. Sedan dess har protester hållits nästan dagligen. Det är oklart hur många som hittills dödats av militären i oroligheterna , men om AAPP:s uppgifter om minst 38 döda under söndagen är korrekta rör det sig om mer än 100.

Källor: NE, Landguiden, AFP