Andelen som vaccinerar sig mot covid-19 är betydligt lägre i vissa områden, än i andra, något som oroar.

Problemet finns framför allt i de tre storstadsregionerna, men kanske främst i Stockholm där skillnaderna är som allra tydligast.

För medan andelen 65 år eller äldre som blivit vaccinerade mot covid-19 ligger mellan 85 och 90 procent i många stadsdelar i Stockholm, är motsvarande andel bara 71 procent i Rinkeby-Kista. Spånga-Tensta, Skärholmen och Botkyrka kommun ligger också lågt i jämförelse.

Dessa skillnader har väckt ont blod hos många, och nu ställs krav att mer måste göras för att minska skillnaderna.

Fenomenet är dock långtifrån nytt. Även inom en lång rad andra hälsosatsningar finns tydliga skillnader mellan socioekonomiskt starka respektive svaga områden.

Risk för smittspridning

– Det här är vardagsmat för oss. Vi jobbar med de här skillnaderna hela tiden och gör riktade insatser för vissa områden, säger Karolina Lindström, barnhälsovårdsöverläkare i Region Stockholm.

Ett tydligt exempel på det är barnvaccinationen mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR). Målet för dessa vaccinationer är att komma upp till 95 procent, för att på så vis uppnå flockimmunitet mot mässling, som är en av de mest smittsamma sjukdomarna av dem alla.

Men under många år har samma områden som nu har en liten andel covid-vaccinerade, också haft låg anslutning till barnvaccinationsprogrammet. För barn födda 2017 är andelen vaccinerade 95 procent eller mer för nästan alla stadsdelar, utom för exempelvis Rinkeby-Kista där endast 85 procent av barnen fått en dos av detta vaccin, med risk för smittspridning som följd.

Stora skillnader

Enligt Karolina Lindström är det ett faktum att förutsättningarna för en god hälsa skiljer sig kraftigt åt inom regionen.

– Det finns vissa stadsdelar som dyker upp om och om igen och vi ser det oavsett om man tittar på andel 3-åringar med karies, andel barn med rökande föräldrar eller andel barn med övervikt och fetma, säger hon.

Därav att Region Stockholm knappast blev överraskad när också andelen vaccinerade mot covid-19 blev lägre i vissa områden, än i andra.

– Skillnaderna i områden är desamma. Oavsett vilka folkhälsosatsningar vi arbetar med, ser vi att vi har svårare att nå ut med våra budskap i vissa områden och att vi får arbeta under längre tid för att nå resultat, säger Magnus Thyberg, vaccinsamordnare i Region Stockholm, till TT.

Inte sällan handlar det om samma områden som också drabbats hårdast av smittspridningen, framför allt förra året.

Den stora faran med en för låg täckningsgrad avseende vaccin mot covid-19 är att det uppstår ”fickor” i befolkningen där viruset kan få fäste och börja spridas på nytt.

På så sätt riskerar dessa områden att drabbas ”dubbelt” av pandemin.

Inga enkla lösningar

TT: Givet att detta inte är ett nytt problem, borde Region Stockholm inte ha gjort mycket mer för att motverka dessa skillnader?

– Jag tycker att vi från början lagt väldigt mycket resurser på de här områdena, säger Magnus Thyberg och fortsätter:

– Det vi har gjort är att vårdcentralerna ringt upp och bokat tider. Vi har hälsoinformatörer på plats och vi har mycket samarbete med lokala organisationer. Vi har även översatt material till en lång rad olika språk beroende på vilka språk som talas. Vi har haft en lång rad aktiviteter ända sedan årsskiftet helt enkelt och vi har mobila vaccinationsenheter på plats också.

Magnus Thyberg betonar vikten av långsiktighet och uthållighet i vaccinationsarbetet, en syn Karolina Lindström delar.

– Det finns inga enkla lösningar. Det handlar framför allt om att undanröja hinder och skapa tillit. Det ska vara lätt att vaccinera sig, och det måste finnas ett förtroende för vården. Vi har ju fördelen att vi har en arena, barnavårdscentralerna, där vi träffar familjerna med småbarn under en längre tid och där vi kan bygga upp ett förtroende. Jag har ingen erfarenhet av vuxensidan, men när en pandemi kommer så här… Det kan inte vara lätt, helt enkelt, säger hon.