Den tidigare danska invandringsministern Inger Støjberg, Venstre, kommer att ställas inför riksrätt. Socialdemokratiet ställer sig bakom en sådan process – trots att det kan innebära att S-regeringen själv hamnar i riksrätt för landets minkskandal.
Blott några sekunder efter att Venstres partiledare Jakob Ellemann-Jensen meddelat att partiets folketingsgrupp sagt ja till att ställa partikollegan Inger Støjberg inför riksrätt tar hon själv plats inför samma intervjumikrofoner.
– Jag är besviken över att det är min egen partiledare som bjuder in resten av folketinget att resa ett riksrättsåtal mot mig, säger Inger Støjberg.
Hon fortsätter:
– Det är den största misstroendeförklaring man kan ge mot en kollega i folketinget.
"Skydda flickorna"
Det var i egenskap av invandrings- och integrationsminister som Støjberg i februari 2016 gav en olaglig instruktion om att skilja asylsökande par åt där ena parten var minderårig. En utredande kommission har kommit fram till att även om det inte finns några bevis på att Støjberg gav en direkt instruktion om att bryta lagen har hon varnats för att åtgärden var olaglig. Det är även bevisat att hon vilselett folketinget i frågan.
Hon säger nu att ”fel har begåtts” i frågan, men anser fortfarande att hon agerade rätt.
– Jag har kämpat för att skydda de här flickorna. När jag blickar bakåt i tiden fanns det ett stort tryck för att undvika barnbrudar i danska flyktingboenden, säger Støjberg.
Redan innan Venstres ja fanns det en majoritet i folketinget för en riksrättsprocess. Detta sedan regeringspartiet Socialdemokratiet tidigare under torsdagen meddelat att man ställer sig bakom ett åtal.
Ett ja som kan öppna för att nuvarande S-regering ställs inför riksrätt i framtiden, detta för höstens olagliga beslut om att massavliva landets minkar sedan en muterad variant av coronaviruset spridits i besättningarna.
– Om socialdemokraterna säger ja till riksrätt mot Støjberg blir det svårt för dem att säga nej till riksrätt om minkfrågan, sade Kasper Møller Hansen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, häromdagen till TT.
Tidigare riksrättsåtal
Det är blott den sjätte gången i historien som en dansk minister ställs inför riksrätt och första gången sedan 1993. Då gällde det den tidigare justitieministern Erik Ninn-Hansen, De Konservative, och han dömdes två år senare till fyra månaders villkorligt fängelse för att olagligt ha stoppat familjeåterföreningarna av tamilska flyktingar från Sri Lanka.
– Graden av allvar är mindre än tamilfrågan, men folketingets advokater värderar att det ligger inom ramen för ett riksrättsåtal, säger Jeppe Bruus, rättsordförande för Socialdemokratiet.
Venstres folketingsgrupp var inte enig i sitt beslut. Nio ledamöter – däribland Støjberg själv – av 41 röstade emot. Hon överväger nu om hon har någon framtid i partiet. Redan i mellandagarna kände hon sig tvingad att lämna posten som vice ordförande för partiet. Detta sedan hon tappat förtroendet hos Ellemann-Jensen, som anser att Støjberg vid upprepade tillfällen gått emot partiets linje i flera frågor.
"Ingen annan väg"
Nu kände Venstreledaren att man inte kunde gå emot en av partiets politiska hjärtefrågor.
– Jag kan inte leva med anklagelser om att Venstre inte bryr sig om lag och rätt. När sådana här anklagelser blir resta så måste de avhandlas och det fanns ingen annan väg än ett riksrättsåtal, säger Jakob Ellemann-Jensen.
Juridikprofessorn Frederik Waage bedömer att mycket talar för en fällande dom, men framhåller att mycket kan hända på vägen.
– Det kommer att komma nya vittnesförhör och nya bevis kommer att läggas fram. Därför är det för tidigt att slå fast att hon kommer att bli dömd, säger Waage, som är verksam vid Syddansk universitet, till Ritzau.
Riksrätten kommer att påbörja sitt arbete först efter att utredningskommissionen kommit med sitt andra och sista delbetänkande om hanteringen av frågan, rapporterar Politiken. Den rapporten ska presenteras någon gång under våren.
Fakta: Åtta av tio partier säger ja
Följande folketingspartier säger ja till ett riksrättsåtal mot den tidigare integrations- och invandringsministern Inger Støjberg, Venstre: Socialdemokratiet, Venstre, De Konservative, Enhedslisten, Alternativet, Socialistisk Folkeparti, Radikale Venstre och Liberal Alliance samt fyra ledamöter som är politiska vildar.
Följande partier säger nej till ett riksrättsåtal: Dansk Folkeparti och Nye Borgerlige. Även Venstres tidigare partiledare Lars Løkke Rasmussen säger nej till riksrätt. Den tidigare statsministern är numera politisk vilde i folketinget sedan han på nyårsdagen meddelat att han lämnar Venstre.
Fakta: Riksrätt i Danmark
Riksrätt är den allvarligaste sanktion det danska parlamentet folketinget kan använda mot en minister eller en regering.
Om ett riksrättsåtal ska väckas mot en minister krävs det att en majoritet av folketingets 179 ledamöter röstar ja.
Riksrättsdomstolen, som består av som högst 15 domare och lika många medlemmar som är utsedda av folketinget, kan vid fällande dom utdöma böter eller fängelse som påföljd.
Sedan 1849 har det väckts riksrättsåtal vid blott fem tillfällen. De fyra första skedde åren 1856–1910.
Det senaste åtalet för riksrätt väcktes 1993 mot den tidigare justitieministern Erik Ninn-Hansen, De Konservative. Två år senare dömdes Ninn-Hansen till fyra månaders villkorligt fängelse för att olagligt ha stoppat familjeåterföreningarna av tamilska flyktingar från Sri Lanka.
