I november ifjol anslöts kärnkraftverket i Astravjets till elnätet och i mars är det tänkt att vara i full drift. Både EU:s experter och det internationella atomenergiorganet IAEA har tidigare uppmanat Belarus att vidta åtgärder för att förbättra säkerheten. Men enligt Europaparlamentet, som på torsdagen röstade för en resolution, saknas belägg för att Belarus har följt rekommendationerna.

EU-parlamentet uttrycker också sin oro över brist på insyn när det gäller incidenter vid anläggningen. Under tiden som kärnkraftverket förberetts för att tas i kommersiellt bruk har reaktorn nödstoppats vid flera tillfällen, bland annat efter fel i kylsystemet.

Uppslutningen var stor bakom resolutionen som också fördömer också att belarusiska medborgare som protesterat mot anläggningen förföljts och gripits. 642 av EU-parlamentets 705 ledamöter stödde resolutionen, däribland samtliga svenska ledamöter.

Jämför med Tjernobyl

Jan Strömdahl, ordförande för Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen, pekar på den instabila politiska situationen i Belarus som ett skäl att vara orolig.

– Är det ett oroligt läge i ett land med kärnkraft finns det en potentiell risk att den ska använda sig av sabotage mot anläggningar i politiska syften, säger han.

I diskussionen kring kärnkraftverket i Astravjets har flera debattörer påmint om olyckan i Tjernobyl 1986 som ledde till radioaktivt nedfall över den svenska norrlandskusten. Mellan 1997 och 2017 var Gävleborg och Västernorrland de svenska län som hade flest cancerfall per invånare, vilket forskare misstänker kan kopplas till den radioaktivitet som dessa områden utsattes för.

Astravjets ligger närmare den svenska ostkusten än vad Tjernobyl gör. Till Karlskrona är det runt 80 mil. Litauens huvudstad Vilnius ligger endast fem mil från anläggningen.

Läs mer:
Elbristen kom med kylan – då tog kärnkraftsdebatten fart igen

KD kräver att det byggs nya kärnkraftsreaktorer

Här ska vårt kärnavfall vila i 100 000 år