Inom ett par veckor kan den planerade lösningen för slutförvaret för uttjänt kärnbränsle få grönt ljus. En rad miljörörelser har genom Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, sågat lösningen. Men Svensk Kärnbränslehantering aktiebolag (SKB) slår ifrån sig kritiken. ”Det saknar grund”, skriver Simon Hoff, presschef på bolaget i ett mejlsvar.
En av de brännande frågorna i den kritik som riktats mot kopparkapslarna är om de kommer att rosta sönder och läcka ut strålning långt innan de 100 000 år som anläggningen ska hålla. Ett tidigare försök som genomförts för att undersöka den bentonitlera som ska omsluta kapslarna (kallat Lot) tyder på det, enligt MKG och forskare vid KTH som vill se underlag från försöken som skulle kunna bringa klarhet i frågan. Simon Hoff, som är presschef på SKB tillbakavisar kritiken.
– Lot-studien har genomförts på ett transparent vis. Vi har redovisat resultaten i en öppen rapport och därefter har Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) genomfört en särskild granskning av försöket, med egna och externa internationella experter. Efter det konstaterade myndigheten att SKB utfört arbetet med hög kvalitet och att resultaten är tillförlitliga. SSM såg inga behov av ytterligare analyser. De varmaste delarna i Lot-försöket har analyserats, men i mindre omfattning eftersom de saknar relevans för förståelsen av koppar i slutförvarsmiljön. Kopparytan kommer aldrig att utsättas för sådana temperaturer i slutförvaret. Allt detta är redogjort för i SKB:s rapport och har utförligt diskuterats i SSM:s granskning.
Hur kommer det sig att ni inte delar med er av det underlag som forskarna och MKG efterlyser?
– Det har inte gjorts några analyser som vi inte delat med oss av, allt har publicerats. Även de delar som MKG efterfrågar ytterligare analys kring har redan analyserats i viss omfattning och det har redovisats och granskats i en rapport som finns att ladda ned från vår webb. Varken SKB, Strålsäkerhetsmyndigheten eller Kärnavfallssrådet bedömer att ytterligare analyser skulle tillföra någon viktig information i sammanhanget.
MKG och forskarna vid KTH ser också ett behov av nya kompletterande undersökningar – som enligt dem kan avgöra frågan hur väl kapslarna klarar en slutförvarsmiljö. Hur ser ni på det?
– Vi har gjort omfattande studier och experiment kring koppar i slutförvarsmiljö. Allt detta ingår i det underlag som bedömts i prövningen och som godkänts av expertmyndigheten. Efter 40 år av forskning, analys och granskning så är tiden inne för att fatta beslut. I Sverige brukar vi kunna fatta beslut på vetenskapliga grunder, genom att lyssna på och förlita oss på experter och myndigheter. Nu behöver vi göra det också i den här frågan så att vi kan ta hand om avfallet för framtida generationer.
MKG varnar för potentiellt katastrofala risker om 1000 år med den metoden som ligger för avgörande. Hur säkra är ni på att metoden är robust och kommer hålla minst 100 000 år?
– Den typen av katastrofala scenarier som målas upp saknar grund. Vår säkerhetsanalys, som bekräftas av externa experter, visar att metoden kommer att vara säker i mer än 100 000 år. Vi gör till och med vår säkerhetsanalys på tidsskalan en miljon år. Beräkningar som baseras på realistiska bedömningar och etablerad kunskap om korrosion visar att påverkan är många storleksordningar lägre än såväl den naturliga bakgrundsstrålningen som Strålsäkerhetsmyndighetens riskkriterium för slutförvaret. Och till och med om man rent hypotetiskt skulle anta att alla kapslar är skadade redan från början hamnar påverkan fortfarande under bakgrundsstrålningen. Ett sådant exempel kan ge en uppfattning om barriärsystemets funktion och hur robust metoden verkligen är.
Läs mer: MKG om slutförvaret: ”Östhammar kan förvandlas till ett Fukushima”
