DEBATT Sjukvårdens hantering av Covid-19 har riktat strålkastarljuset på vårdens problem. Över 13 000 medborgare har avlidit av Covid-19. Uppemot 100 000 operationer har ställts in och skapat en vårdskuld. Samtidigt har vårdpersonalen slitit som aldrig förr. Misslyckandet har startat ett störtlopp mellan politiker i att skylla ifrån sig. Regeringen vill lägga skulden på regionerna som har det formella ansvaret för hälso- och sjukvården i landet. Regionerna svarar i sin tur att de inte har fått tillräckligt nationellt stöd. Bägge resonemangen leder till slutsatsen att det behövs mer statlig och politisk styrning över sjukvården i Sverige. Det är fel väg att gå. Politiker på lokal och nationell nivå bör i stället ta ett steg tillbaka med sin klåfingrighet från sjukvården och låta professionen sköta den. Vi behöver byta sjukvårdssystem till en modell som drivs av privata försäkringsbolag, där finansiering består av delvis offentliga medel och privat ur egen plånbok. Likt de system som idag redan finns i Nederländerna och Schweiz. Det finns många anledningar till att vi behöver byta sjukvårdssystem, här är de tre främsta:
1. Kortare vårdköer
Redan månader före pandemin i augusti 2019 stod det fler patienter i vårdkö än vad det gör idag. I en global jämförelse ligger vi i botten när det gäller tillgänglighet på vård, antalet läkarbesök och mängden sjukvårdsplatser. Vårdköer arbetas bort genom konkurrens. I Nederländerna och Schweiz är vårdgivarna konkurrensutsatta och måste därför konstant arbeta med att korta väntetiderna och förbättra vården. Redan idag i Sverige ser vi hur privat drift är mer effektiv än offentlig. Tex en granskning i SvD förra året visade hur privata S:t Görans sjukhus i Stockholm driver en mer effektiv verksamhet med kortare köer än offentliga Södersjukhuset.
2. Hållbar finansiering
Sedan Stefan Löfven tillträdde som statsminister har köerna fördubblats och kostnaderna har ökat med 25 procent för sjukvården. Bland OECD-länderna spenderar Sverige en fjärdedel mer på sjukvård än genomsnittet. Svensk sjukvård har blivit en läckande hink, vilket gör att vi inte får valuta för våra skattepengar. Enligt en rapport av Svenskt Näringsliv finns det en besparingspotential på sammanlagt 18 miljarder kr hos landets regioner. I ett nytt system ska alla medborgare ha rätt till en skattefinansierad basförsäkring hos försäkringsbolagen, men ska utöver det kunna köpa tilläggsförsäkringar privat.
3. Mer rättvis vård
Vilken region du är bosatt i kan vara skillnaden på liv och död. En invånare i Blekinge har till exempel 30 % högre chans än en boende i Jämtland Härjedalen att få en planerad operation inom vårdgarantins 90 dagar. Man ska kunna lita på att man får vård oavsett vart man bor. Barn upp till 18 år ska ha kostnadsfri vård och medborgare som inte har råd eller har hälsoproblem premieras med hjälp av offentlig finansiering för försäkringar. I ett nytt system vill vi inte att försäkringsbolag ska kunna erbjuda patienter olika villkor endast efter dess bostadsort. Genom att teckna egen individuell försäkring kommer vården och upplägget bli mer anpassat efter patienten.
Politiker har misslyckats tillräckligt med att styra vården. Det är dags för professionen att sköta den och medborgarna att få välja. Med ett nytt system utan offentlig driven vård, med privata försäkringsbolag kommer vården bli bättre, kvaliteten och jämlikheten öka. Patienten ska gå före systemet.
