Regeringen presenterar på fredag sin infrastrukturproposition. Den sätter de ekonomiska ramarna för underhåll och investeringar för väg och järnväg de kommande tolv åren.

Den nuvarande ramen för 2018–2029 omfattar 622,5 miljarder kronor i 2017 års penningvärde. Enligt uppgift till TT kommer den nya ramen för 2022–2033 att höjas med en bra bit över 100 miljarder kronor. Och ännu mer om man räknar i dagens penningvärde.

Däremot blir det inga nya besked om hur mycket nya stambanor för höghastighetståg får kosta, hur de ska byggas eller i vilken takt de ska byggas.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) uppger att infrastrukturpropositioner inte brukar gå in på konkreta infrastrukturprojekt.

– Den stora nyheten kommer att vara hur mycket resurser vi nu söker riksdagens stöd för att lägga, inte bara på stambanor, utan också på vägunderhåll och järnvägsunderhåll och annat, säger han.

Räcker pengarna?

Efter att riksdagen beslutat om de ekonomiska ramarna ska Trafikverket ta fram en nationell plan med de infrastrukturåtgärder som ska prioriteras. Planen gäller från 2022 och det är regeringen som fattar beslut om den.

Frågan blir hur långt höjningen av den ekonomiska ramen räcker och vad som blir viktigast att satsa på.

Trafikverket har i sitt underlag till propositionen betonat vikten av att underhålla och förbättra det väg- och järnvägsnät som finns, i stället för att satsa på nya projekt. Trafikverket har också pekat på att den nuvarande ekonomiska ramen inte räcker för att upprätthålla dagens funktionalitet på vägar och järnvägar.

Till exempel uppger myndigheten att 63 procent av det statliga vägnätet är byggt före 1970. ”På vägsidan går nedbrytningen allt snabbare, och både det låg- och högtrafikerade vägnätet försämras successivt”, står det i underlaget till regeringen.

Samtidigt stiger kostnaderna för planerade investeringar och underhåll snabbare än beräknat.

"En fingervisning"

Eneroth vill inte i förväg gå in på innehållet i fredagens infrastrukturproposition och hur mycket den ekonomiska ramen höjs, men säger:

– Det faktum att vi redovisar finansieringen ger en ganska tydlig fingervisning om hur vi ser på byggandet av stambanor.

I januariavtalet mellan den rödgröna regeringen, Centerpartiet (C) och Liberalerna (L) står att nya stambanor ska färdigställas från Stockholm till Göteborg och Malmö. Men hittills finns bara tre delsträckor beslutade. De finns med i nuvarande nationella plan och bygget av dem beräknas kosta 71 miljarder kronor fram till 2029.

Det helhetsförslag på nya stambanor som för några år sedan förhandlades fram av staten, kommuner och regioner i den så kallade Sverigeförhandlingen kostar enligt Trafikverkets senaste bedömning 295 miljarder kronor.

I arbetet med infrastrukturpropositionen har ingen överenskommelse nåtts mellan regeringen, C och L om vad projektet får kosta och hur det ska finansieras.

L: Ingen gräddfil

L anser att höghastighetståg blir alldeles för dyrt och att det finns viktigare satsningar, till exempel att prioritera bättre möjligheter för arbetspendling.

– Det viktiga för oss är att det inte ska vara någon gräddfil för höghastighetstågen, säger partiets ekonomiskpolitiske talesperson Mats Persson.

Vad innebär den nya ekonomiska ramen för de nya stambanorna?

– Min bedömning är att man kommer att få skjuta det på framtiden, säger Persson.

Han hänvisar till att Trafikverket kommer att föreslå prioriteringar av projekt i den kommande nationella planen, utifrån den ekonomiska ramen som finns i infrastrukturpropositionen.

– Eftersom stambanorna inte har någon gräddfil, så är min bedömning att Trafikverket kommer att lyfta fram andra angelägna objekt runt om i Sverige, säger Persson.

– Det innebär att de nya etapperna av stambanor kommer att komma längre fram i tiden.

Att de ekonomiska ramarna vidgas med många miljarder är inte ovanligt. I infrastrukturpropositionerna som lades fram under mandatperioderna 2010–2014 och 2014–2018 höjdes ramarna med omkring 100 miljarder kronor.

Trafikverket uppger i sitt underlag till regeringen att om den nuvarande ekonomiska ramen höjs från 622 miljarder till 747 miljarder kronor, det vill säga 20 procent, så skulle pengarna räcka för att upprätthålla vägnätets och järnvägens funktionalitet, samt till investeringar som redan är beslutade och fått en prislapp i nuvarande nationella plan för infrastrukturåtgärder.

Men pengarna skulle inte räcka till några nya investeringsprojekt, enligt Trafikverket.