Moderaterna vill använda terrorlagstiftningen för att komma åt gängbrottsligheten, men förslaget sågas av en kriminolog. ”Ett klassiskt populistiskt utspel och symbolagerande”, säger Janne Flyghed, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.
Ulf Kristersson beskrev i sitt tal de kriminella gängen som inhemska terrorister som ”måste mötas med kraften i svensk terrorlagstiftning”.
– Om man ska ha in gängkriminella här så reducerar man terroristproblematiken som är mycket grövre. Plus att man lyfter upp de gängkriminella till en farlighetsgrad som de själva eftersträvar, säger Janne Flyghed.
Som exempel nämner han polisens hantering av de kriminella mc-gängen. När polisen slutade att ”ge dem kredd” och prata om dem som ”mc-gäng” så decimerades deras våldskapital.
Enligt Janne Flyghed är det pengarna man ska gå efter i första hand och han efterlyser ökade resurser till Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Tullen.
– Det är inga som springer och skjuter varandra för skojs skull, det är pengar det handlar om. På Noa, polisens nationella operativa avdelning, har man nu tagit in analytiker som sitter och analyserar penningströmmar, säger han.
Kallar det symbolpolitik
För att förhindra nyrekryteringen till de kriminella gängen krävs också stora socioekonomiska satsningar i de områden där man misstänker att det finns unga – oftast män – som är intresserade av att ingå i sådana här nätverk.
– Och då måste man börja tidigt, säger Janne Flyghed.
Moderaternas förslag på dubbla straff för brott som kan kopplas till uppgörelser mellan kriminella nätverk kallar Janne Flyghed symbolpolitik.
– Hårdare straff och mer tvångsmedel blir som en kastrull som kokar och du trycker ännu hårdare på locket. Det löser inte problemet, de här unga killarna är inte särskilt straffkänsliga, säger han.
Existerar redan
Många av de åtgärder som Ulf Kristersson efterlyser i sitt sommartal existerar redan, enligt Janne Flyghed.
– Det har skett en kontrollexpansion och vi har redan mycket lagstiftning på det här området. Polisen får använda överskottsinformation till att utreda andra brott, buggning är tillåten, liksom hemliga tvångsmedel i preventivt syfte för att förebygga allvarliga brott.
– Det finns egentligen inte ett enda tvångsmedel sedan 1945 som har tagits bort, säger han.
