My Johansson stängdes in på Hvitfeldtska gymnasiet – trots att hon inte hade gjort något. Det förstärkte hennes kritiska syn på polis och rättsväsende, en bild som biter sig fast än i dag. ”Vi ville protestera och göra något gott, men vi blev hatade istället”, säger hon.
När polisen stängde in 600 aktivister på Hvitfeldtska gymnasiet var My Johansson en av de som valde att stanna kvar.
– Dealen var att man skulle lämna sina grejer kvar på skolan och bli visiterad för att få gå ut, Men vi kände dem i Globalisering underifrån och stannade i solidaritet med dem, säger hon.
Organisationen Globalisering underifrån, hade med sig vita overaller och egentillverkad skyddsutrustning för att på ett fredligt sätt kunna tränga sig förbi polisavspärrningarna och symboliskt visa närvaron av marginaliserade grupper när EU-delegaterna mötte USA:s president Bush. Men utan sina dräkter kunde de inte göra sin aktion.
Själv hade 25-åriga My Johansson åkt till Göteborg med några kompisar utan att tillhöra någon organisation. Nu satt de inspärrade en hel dag utan att veta vad som skulle hända.
– Vi hängde runt, tittade på murarna av containrar utanför, hade ingen mat och fick olika besked. Det kändes helt bisarrt, säger My Johansson.
På kvällen stormade polisen till slut. My och flera andra fördes bort i en polisbuss som parkerades utanför polisstationen hela natten. Några togs in på polisförhör, andra slapp. Klockan sex på morgonen släpptes de utan förklaring, och utan att veta var deras packning fanns. De fick aldrig veta om de hade gjort något fel och blev inte anklagade för något efteråt.
– Det var ju helt grundlagsvidrigt att förvägra oss vår demonstrationsfrihet och frihetsberöva oss utan att vi hade gjort något, säger My Johansson.
Händelsen har påverkat hennes syn på polisen och hela rättsväsendet.
– Vi fick inte någon upprättelse eller något skadestånd för att ha blivit frihetsberövade utan att ha begått något brott, och Jaldung (polismästaren i Göteborg reds. anm.) blev friad. Jag hade en kritisk samhällssyn redan innan, men efter Göteborg förstärktes min misstro mot rättssystemet och att de skulle behandla alla människor lika, säger My Johansson, som i dag undervisar i välfärdsrätt på universitetet, bland annat om tillämpning av socialtjänstlagen.
20 år efter Göteborgskravallerna: Hoppet dog – kampen lever
Detta hände under Göteborgskravallerna 2001 – dag för dag
Maria Hulth minns stormningen av Schillerska gymnasiet: ”En ren hämnd”
Kraftiga brister i skildringen Göteborgskravallerna: ”Medier var helt okritiska”
Så hade Göteborgskravallerna kunnat förhindras
Anna Langseth
