Under senare år har det blivit allt vanligare med Youtubefilmer där människor ser ut att rädda smådjur från anfallande rovdjur. Det handlar till exempel om mindre djur, som en hund, apa eller en kyckling som är nära att bli uppäten av en krokodil och där en människa ingriper för att rädda livet på djuret. Många filmer visar också hur hundar attackeras av stora pytonormar som slingrar sig runt dem.

Men filmerna är iscensatta. Den som ”räddar” djuret är i själva verket samma person som utsatt djuret för livsfaran. Och även om djuret klarar sig blir det utsatt för en enorm stress och ett lidande.

– De som producerar filmerna vill få så stor uppmärksamhet som möjligt som ”modiga djurräddare”. Då kan de tjäna mycket pengar på djurens lidande, via annonsintäkter på YouTube och genom att be om ekonomiskt stöd från de lurade tittarna, säger Lina Dahl, kampanjansvarig på World animal protection Sverige på organisationens hemsida.

Ökande trend – dessutom ett stort mörkertal

World animal protection har kartlagt fenomenet och i en ny rapport visar de på att denna typ av videor tycks öka. Under det senaste 2,5 åren har organisationen hittat 180 videor med fejkade räddningsinsatser på Youtube. Störst ökning har skett i år då hela 70 av dessa filmer laddats upp. Intresset är enormt för filmerna. De 50 mest sedda klippen har totalt över 130 miljoner visningar och en halv miljon ”likes”.

Dessutom varnar organisationen för att lidandet troligtvis är mycket större än vad som syns i videorna. Detta eftersom de filmer där djur blir allvarligt skadade eller till och med dödas inte laddas upp.

– Djurplågeriet måste stoppas! Det är helt oacceptabelt att djur utnyttjas så här och mycket beklagligt att problemet dessutom verkar bli värre, säger Lina Dahl.

Även rovdjuren, som till exempel ormar, utsätts för stress när de blir filmade på detta vis, uppger forskare till The national geographic. Detta eftersom de ofta blir inträngda i ett litet utrymme vid filminspelningen och kanske uppmanas att anfalla ett djur som egentligen är mycket större än vad de normalt skulle jaga.

Ormar kan också tränas i att bete sig på särskilda vis, och ingen vet hur många omtagningar djuret har behövt utstå innan filmaren till slut är nöjd med resultatet.

Ännu fler filmer tidigare

Det är inte första gången som en organisation uppmärksammar filmer på youtube där djur utnyttjas och lider.

Förra året gjorde den amerikanska djurrättsorganisationen Lady freethinker en undersökning för att ta reda på hur utbrett fenomenet var. De skrev in sökorden ”dogfighting”, ”cockfighting” och ”monkey torture” på youtube. Därefter gjorde algoritmen så att de fick upp ytterligare förslag på liknande videos.

Under tre månader samlade de på sig 2 000 filmer som visade hur djur skadades medvetet. Bland dessa fanns även iscensatta djurräddningsvideor som tillsammans hade 40 miljoner visningar.

Efter att bland annat The guardian skrev om Lady freethinkers undersökning och skickade URL:en till Youtube togs dessa filmer bort.

Så agerar youtube

Men det är inte alltid som filmer tas ned. Nina Jackel, grundare och ordförande i Lady freethinkers, testade att via Youtubes formulär anmäla ytterligare tio iscensatta djurräddningsvideor den 11 maj i år.

– Alla filmerna var kvar i mitten på juni, säger hon, till the National geographic.

När National geographics reporter å andra sidan kontaktade youtube med URL:en till tio filmer togs nio av dessa ned. Youtube plockade även ner tre kanaler som visade liknande filmer, med motiveringen att youtubes policy strider mot att visa filmer där djur skadas. 
 
Youtube ska också den 30 juni ha infört en policy som ska underlätta att ta bort iscensatta djurräddningsfilmer, uppger National geographic.

Men när Syre söker på youtube dyker flera sådana filmer fortfarande upp. World animal protection menar att det är viktigt att fortsätta anmäla filmer som tycks vara iscensatta och där djur ser ut att komma till skada.
 
Enligt The national geographic är de flesta filmerna inspelade i Sydostasien, troligtvis i Kambodja. Där är 90 procent av befolkningen är fattiga.