Den mest ambitiösa miljöinsatsen hittills? Eller ännu en urvattnad kompromiss? Starka ord är att vänta när EU-kommissionen lägger fram nästa stora klimatpaket – bland annat med bensinbilsförbud från 2035.
Fit för 55 är titeln på det som kommissionens klimatansvarige viceordförande Frans Timmermans ska presentera vid lunchtid på onsdagen.
Det handlar inte om att han själv ska komma i form till den ålder som han uppnådde redan 2016 – utan att hela jorden ska må bättre, åtminstone ur ett europeiskt perspektiv.
De omfattande förslag som läggs fram är till för att EU-länderna ska kunna uppfylla sina senaste klimatmål: att fram till år 2030 minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent jämfört med 1990 års nivåer. Och sedan bli helt klimatneutrala till år 2050.
Bilar och utsläpp
Paketet är ett av de största som kommissionen hittills har presenterat på en och samma gång. Här finns tolv olika byggstenar med stor betydelse för klimatet, men också hela ekonomin i allt från transporter till energiförsörjning.
Här är några av bitarna som det kommer att talas mest om:
– Förslag om försäljningsförbud för nya bensin- och dieselbilar, sannolikt från år 2035.
– En importskatt för varor som tas in från länder utanför EU, med lägre klimatambitioner.
– Uppdaterat system för handeln med utsläppsrätter, bland annat för att få in utsläpp från sjöfarten – men också från vägtransporter och byggnader.
Kommer dominera
Klimatpaketet kommer att vara en av de dominerande EU-frågorna under kommande år.
– Det här är en stor låda med stort innehåll, som är ambitiöst. Det här är bland det största vi kommer att hantera under hela mandatperioden, konstaterar svenska EU-parlamentsledamoten Jessica Polfjärd (M).
Kollegan Jakop Dalunde (MP) går ännu längre.
– Hur vi hanterar Fit för 55-pakektet kan vara en av de mest betydelsefulla politiska processer som vi varit med om i våra liv, säger Dalunde.
Miljökritik
Inför presentationen har kommissionen bombarderats med åsikter från allehanda experter, politiker, branschorganisationer och aktivister. Flygbranschen oroas för att åtgärder kring exempelvis bränslekrav ska bli alldeles för tuffa medan flera miljöorganisationer redan på förhand tycker att det mesta är för tunt.
”Ett fyrverkeri ovanför en soptipp. Det kanske ser imponerande ut, men gå nära så börjar du känna lukten. Det här fördömer oss till en värld där de dödliga värmeböljor, vilda skogsbränder och förödande stormar och översvämningar som vi sett de senaste månaderna kommer att vara ständigt återkommande och ännu mer förstörande”, skriver Jorgo Riss från Greenpeace i ett uttalande.
Strid om skog?
För svensk del väntas mycket av debatten handla om skogens roll för klimatet och vad som kan och borde göras inom skogsindustrin.
Parallellt med klimatpaketet släpper EU-kommissionen också fram en ny skogsstrategi, som redan på förhand har väckt stark oro i Sverige och Finland.
– Vi tycker inte att man riktigt har förståelsen för den svenska kulturen, den svenska traditionen och det svenska skogsbruket. Det fungerar inte att centralstyra den här verksamheten, säger Jessica Polfjärd.
Fakta: EU:s klimatmål
• EU-länderna och EU-parlamentet har i år enats om en klimatlag, med ett bindande mål om att EU kollektivt ska vara klimatneutralt år 2050. I övrigt består lagen främst av regler för hur utsläppsminskningarna ska granskas och uppdateras fram till dess.
• I klimatlagen ingår även att EU till år 2030 ska ha minskat sina utsläpp med minst 55 procent, jämfört med 1990 års nivåer. EU-parlamentet tryckte på för högre krav, men nöjde sig med 55 efter löften om tydliga krav när det gäller hur mycket som ska räknas när det gäller kolsänkor, som exempelvis skogen.
• I klimatlagen ingår även att nya utsläppsmål på vägen ska tas fram till år 2040. Dessutom ska ett klimatpolitiskt råd inrättas med 15 experter, varav max två från samma land.
Fakta: Fit för 55
• EU:s stora klimatpaket väntas bestå av tolv delar, i en kombination av uppdateringar av gamla regler, tillägg till reglerna eller helt nya förslag.
• Bland annat väntas revideringar av systemen för utsläppshandel (ETS), hanteringen av utsläpp från skog och mark (LULUCF) och energiskattedirektivet som hanterar skatteregler för olika former av energiproduktion. Skärpta krav på minskade utsläpp och mer hållbara drivmedel väntar för såväl flyg som fartyg och bilar.
• För att trycka på för klimatinsatser i länder utanför EU väntas en ”gränsjusteringsmekanism” (CBAM), som i princip ska fungera som en importskatt för varor som producerats i områden med lägre klimatkrav. Mekanismen väntas inledningsvis omfatta endast järn och stål, aluminium, cement, gödningsmedel och elektricitet.
• EU-kommissionen kommer även att föreslå skapandet av ytterligare en ny EU-fond för att hjälpa områden som riskerar att drabbas särskilt hårt av nya utsläppskrav. Dessutom kommer en ny skogsstrategi att presenteras för framtida hantering av skogen.
