Enligt EU:s statistikmyndighet Eurostat löper personer som vuxit upp i ett hem med en dålig ekonomi större risk att vara relativt fattig som vuxen än den som kommer från ett hem med bra ekonomi.

I genomsnitt är 23 procent av européerna som i en enkät uppgav att deras familjs ekonomi var dålig under uppväxten (vid 14 års ålder) även idag fattiga. Åtminstone när man utgår från måttet på relativ fattigdom, vilket definieras som att man har en inkomst som är under 60 procent av medianlönen i landet.

Siffrorna i Sverige ser något bättre ut. 15,9 procent av de med uppskattad dålig ekonomi under uppväxten beräknas som relativt fattiga. Detta kan jämföras med den grupp som skattat familjens ekonomi som god under uppväxten. Där beräknas 13 procent som relativt fattiga.

Skillnaden mellan de båda grupperna är intressant att titta närmare då det visar på att fattigdom till viss del ”ärvs”. Annars hade siffrorna sett likadana ut i de båda grupperna. Martin Nybom, forskare på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, säger till Dagens Arena att han ser likheter med sin och hans kollegors forskning om social rörlighet.

Social rörlighet

– Mönstret påminner om det som vi sett i vår forskning om social rörlighet. Det är lite samma länder som sticker ut, säger han.

I Europa ligger genomsnittet för gruppen med god ekonomisk bakgrund på 13,4 procent som definieras som relativt fattiga. Det är en skillnad på närmare tio procentenheter jämfört med de 23 procent i gruppen med sämre ekonomisk bakgrund.

Men några länder sticker ut med ännu större skillnader. I Bulgarien är 40,1 procent av de med dålig ekonomisk bakgrund klassade som fattiga medan bara 12,5 procent i gruppen med god ekonomisk bakgrund kan klassas som det. Liknande siffror återfinns i Rumänien, Italien och Grekland.

Allra minst skillnad uppvisar Danmark. Där är det till och med en knapp procent fler i gruppen med god ekonomisk bakgrund som klassas som fattiga: 11,1 procent, jämfört med 10,3 procent för den andra gruppen.

Tittar man över tid så har skillnaden i Sverige ökat något sedan 2011, då enbart 12,2 procent ur gruppen med sämre ekonomisk bakgrund kunde klassas som fattiga. Vad detta beror på går bara att spekulera i. Martin Nybom säger till Dagens Arena att det kan tyda på att bland annat a-kassan och sjukförsäkringen tappat i värde.

– Om siffrorna stämmer för Sveriges del kan det dels vara en ökad flyktinginvandring över tid, och dels att man inte gjort större höjningar i socialförsäkringssystemen, vilket har gjort att de disponibla inkomsterna för de utan jobb halkat efter.