Det material som suger upp vätska i stora mängder och används i exempelvis engångsblöjor och sjukvårdsartiklar har en stor belastning på miljön då det tillverkas olja. Men nu har forskare lyckats hitta ett miljövänligare alternativ med liknande egenskaper – som baseras på vetegluten och potatisprotein.
Långt ifrån alla är medvetna om att materialet som håller engångsblöjorna torra, baseras på fossil petroleumolja. De små kornen som finns i blöjorna och suger upp stora mängder vätska används, på grund av sina superabsorberande egenskaper, också i en rad andra produkter som byggnadsmaterial, i sjukvårdsprodukter och runt kablar. Petroleumoljan i sig är en stor miljöbov. Dessutom hamnar i flera länder blöjor och andra produkter på soptippar och farliga kemikalier frigörs när de bryts ned.
Ur ett klimat- och hållbarhetspespektiv är därför behovet av alternativa material som är biologiskt nedbrytbara – men har liknande egenskaper – stort. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Kungliga tekniska högskolan (KTH) har därför tillsammans undersökt miljövänligare alternativ som kan användas i samma syfte. Närmare bestämt har de tittat på möjligheten att använda proteinrika strömmar från stärkelse och etanoltillverkning som bas för produktionen av det superabsorberande materialet.
– Proteiner är intressanta, eftersom de har så många olika egenskaper och kan struktureras på så många olika sätt. Det gör dem unika som biomolekyler. Dessutom är det intressant att kunna använda strömmar från lantbruks- och livsmedelsproduktion som i dag används till lågvärdesprodukter eller inte används alls, och alltså inte konkurrerar med matproduktionen, säger Eva Johansson, professor på SLU, i ett pressmeddelande.
Forskarna har nu lyckats ta fram biologiskt nedbrytbara superabsorbenter baserade på vetegluten och potatisprotein. Materialen tar snabbt upp blod och har god upptagningsförmåga för vatten och saltlösningar samtidigt som de hat låga koldioxidavtryck.
– Materialen kan svälla upp till 4000 procent i vatten och 600 procent i saltlösning. Den globala marknaden för engångsblöjor förväntas nå 55 miljarder dollar år 2025, så vi har ett stort hål att fylla, säger Antonio Capezza, numera forskare vid KTH och tidigare doktorand vid SLU och KTH.
Nästa steg i arbetet är att skala upp försöken och framställa superabsorbenterna i pilotskala. Forskarna vill också, i samband med arbetet, uppnå en större samverkan med samhället i syfte att synliggöra de problem och möjligheter som finns med de superabsorberande materialen. I skrivande stund pågår en studie med både ekonomiska analyser och livscykelanalyser som belyser för- och nackdelar med proteinbaserade superabsorbenter i förhållande till de petroleumbaserade alternativen.
