DEBATT Migrationsverkets tolkning av Nya gymnasielagen (NGL) har tillåtits övertrumfa annan lagstiftning, t ex arbetsmarknadslagstiftningen samt sedan länge ingångna avtal och överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter. Inom kommunal verksamhet är det vanligt att timanställning följs av ny timanställning och därpå vikariat. Det har varit ett etablerat sätt att ha tillgång till personal och för arbetstagare att långsamt få en rörelse mot allt tryggare ställning på arbetsplatsen.
Bruket av timanställningar har visserligen kraftigt kritiserats av Kommunalarbetareförbundet. Nackdelen med det stora antalet timanställda kom i dagen vid coronautbrottet på svenska äldreboenden. Det pågår alltså en facklig kamp för att komma bort från timanställningar inom kommunal omsorg. Men där är vi inte ännu.
Verkligheten för de allra flesta inom kommunal omsorg är minst ett år som timanställd och först därefter vikariat och med en ”fastare” knytning till arbetsplatsen som ”inlasad”, dvs rätt till tillgängligt tjänsteutrymme utifrån LAS, Lagen om anställningsskydd (1982:80).
Migrationsverkets snäva tolkning av ”försörjning” enl Nya gymnasielagen (NGL) åsidosätter inte bara LAS utan även annan arbetsmarknadslagstiftning. Den ställer krav på både arbetsgivare och fack att gå emot rådande överenskommelser och ännu gällande avtal och praxis.
Rohullah började som timanställd på ett äldreboende i en Smålandskommun redan under tiden han studerade och hade under 2020 en årsinkomst av anställning på 110 500 kronor.
2021-01-01 får han sitt första heltidsvikariat. Under januari blev lönen 34000 kronor inkl ob-tillägg och överträffade med råge Migrationsverkets minimilön enl försörjningskraven i NGL. Vikariatet förlängdes till årets slut 2021-12-31.
När detta löper ut vid årsskiftet 21/22, har Rohullah ett intyg från arbetsgivaren om förtur till nästa vikariatsanställning enligt Lagen om anställningsskydd. Självklart kommer han att få nya vikariat – som rullar vidare in i 2023. Och så vidare.
Rohullah kan alltså med mycket stor sannolikhet se fram emot flera vikariat i kommunen – så som vägen mot fast jobb normalt ser ut. Den person han ersätter i dag är tjänstledig för vidareutbildning inom regeringens satsning ”äldreomsorgslyftet”. Kommunen kommer att ge anställda tjänstledigt för att gå äldreomsorgslyftet även nästa år, vilket garanterat ger behov av fortsatta vikariat, där Rohullah har företrädesrätt enl. LAS.
Rohulla kan således av full kraft försörja sig själv genom arbete – i år, såväl som nästa år och åren därefter.
I stället för att se denna självklara möjlighet att försörja sig väljer Migrationsverket att slentrianmässigt kräva minst två års anställning, vilket faktiskt inte står uttalat i NGL. Där står bara att anställningen måste gälla en ”längre tid”.
Därför ligger nu Rohullahs avslag från Migrationsverket och Förvaltningsrätten i Göteborg hos Migrationsöverdomstolen för avgörande. Vad ska gälla för anställning under ”längre tid”?
Migrationsöverdomstolens prövning kommer också att visa om den hastigt införda Nya gymnasielagen ska få övertrumfa lagar och avtal på arbetsmarknaden. Ska NGL sortera under utlänningslagen eller under gällande arbetsmarknadslagstiftning?
