Jag har just lyssnat på P1 Dokumentärs Manipulatören, en serie i fem delar. Den handlar om en man som systematiskt och under många, många år använt internet för att låtsas vara en ung kille och lurat unga tjejer, barn bara, att skicka mer eller mindre nakna och sexuella foton på sig själva till honom. När de väl skickat de första bilderna byter han attityd och blir hotfull – gör som jag säger annars skickar jag de här bilderna till dina föräldrar, dina vänner, alla din pappas arbetskamrater, och så vidare.
När polisen efter många år och många anmälningar till slut häktade honom fann de mappar med över 300 flickor i hans dator – bilder, filmer, dokumentation över deras familjer, deras liv. Vissa av flickorna hade han bara kartlagt men inte kontaktat än, många andra hade blivit utsatta. Vissa av dem hade anmält honom men de flesta inte, och ville inte heller ingå i åtalet när polisen kontaktade dem. Några, oklart hur många, hade träffat mannen och blivit utsatta för fysiska våldtäkter, allt för att undvika att nakenbilderna skulle spridas.
De flickor som utsatts för mannens övergrepp, både digitala och fysiska, och som medverkar i dokumentären, är de som vågade berätta för sina föräldrar om att någon utövade sexuell utpressning mot dem, någon som de skickat foton av sig själva till. De flickor som struntade i skammen och förlitade sig på att deras föräldrar skulle älska dem ändå, oavsett vad de gjort. Och givetvis steppade föräldrarna upp.
Det är hoppingivande att höra. Det absolut bästa sättet att förhindra att barn blir offer för människor som försöker manipulera dem på nätet är nämligen om barnet i fråga aldrig tvekar att gå till någon vuxen, förälder eller någon annan, vid det allra första utpressningsförsöket. Helt oavsett vilka bilder de skickat eller vilka sexuella handlingar de utfört dessförinnan. Och det kan endast ske om barnen känner att de inte gjort något fel, något skamfullt, något de ska skämmas över.
Vi i vuxenvärlden måste förstå att det är helt naturligt att även som mycket ung tycka att det både är spännande och roligt att få uppmärksamhet och komplimanger. Vi måste även förstå att det är helt normalt att vilja vara vänner till lags om de ber om bilder på en och att det kan vara svårt att veta var i eskalerandet man ska sätta stopp, som pojken Chrille upplever i P1 Dokumentärs serie Gamer: Övergreppen. Det är inte den som skickar nakenbilder som gör något fel, det är alltid bara, enbart, endast, den som utnyttjar det förtroendet på något negativt vis som är klandervärd och kriminell.
Därför är det oerhört tråkigt att höra kriminalinspektör Lena Larsson stå i Nyhetsmorgon på TV4 tisdag morgon och prata om hur föräldrar ska tala med sina barn om den så kallade ”tafsardagen” som tydligen ska infinna sig på torsdag. ”Tafsardagen” är en utmaning som sprids på det sociala mediet TikTok, där killar utmanas att den 15 april tafsa på tjejer, filma det, och lägga upp det på nätet. Polisen har nu gått ut med en uppmaning till föräldrar att prata med sina barn om detta, men hur? Det är en mycket relevant fråga som programvärden ställer till kriminalinspektören.
Vad Lena Larsson INTE svarar är ”Tala med era barn om hur pucko det är att såna utmaningar ens startas och sprids, ge ditt barn uppskattning för att hen givetvis redan vet att det inte är okey att tafsa på någon, lyft upp att det är ett brott både att tafsa och att sprida videor av det, samt prata om hur barnet kan och vill agera om hen själv blir utsatt eller ser hur någon annan blir utsatt för utmaningen – exempelvis genom att säga till personerna direkt på plats och/eller uppsöka en vuxen, typ en lärare om det händer på skolan.”
Något i den stilen hade hon kunnat säga, något tips till föräldrar om hur de kan tala till sina barn som en självklar del av lösningen istället för en del av problemet. Men nej, vad hon säger är:
”[Ta upp] faran med att dela bilder och speciellt sexualiserade bilder. Idag så tycker ungdomar inte att det är någon stor grej att skicka en nakenbild till till exempel en partner, om man har en kille eller tjej som man vill skicka en sån till, men man tänker inte på vad det kan leda till i förlängningen. För i förlängningen kan det ju vara så att den här personen, man blir ovänner och så använder den här personen bilden som hämnd. Man lägger ut den på nätet, kanske på en porrsida eller nånstans sådär. Och vi tycker att det är viktigt att man tar ett helhetsgrepp över allt det här, så att man pratar om allt som kan ske på nätet.”
I princip alltså: Du får allt skylla dig själv om du är så dum att du skickar nakenbilder till någon du litar på. Exakt vad alla digitala förövare där ute hoppas på – att föräldrar ska prata med sina barn om att de inte ska vara korkade nog att skicka nakenbilder till någon. Ett perfekt uttalande för att få de barn och unga där ute som just i detta nu utsätts för sexuell digital utpressning för att de skickat en nakenbild, att inte våga prata med sina föräldrar eller med polisen, och istället åka och möta en förövare för att bli våldtagen i utbyte mot att inga bilder ska spridas. Bra där, Polisen. Jättebra.
Tumme upp:
Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) debatterar för basinkomst i ETC.
Tumme ner: Att ”polismord” betyder ”mord på polis” och inte ”mord av polis”, apropå ”dödsskjutningen” i Minnesota i söndags.
