Elfte september blev startskottet för massövervakningen i väst. Det menar Christian Engström, tidigare EU-parlamentariker för Piratpartiet. ”Den sinnesstämningen som rådde därefter gjorde alla åtgärder okej för allmänheten”, säger han.
Christian Engström, tidigare EU-parlamentariker och numer politisk debattör, har varit aktiv i debatten om övervakning i många år.
– Piratpartiet startade 2006 och kampen mot övervakning var själva kärnfrågan. Vi försökte lyfta fram argumenten kring problemen med övervakningssamhället, men det misslyckades vi med, säger han.
Inte lett till gripanden
Elfte september möjliggjorde – tillsammans med den digitala revolutionen – massövervakning som aldrig förr, menar Engström.
– Datalagringsdirektivet, som trädde i kraft 2006, motiverades med att bekämpa terrorismen och mycket grov brottslighet. Då varnade Piratpartiet för en ändamålsglidning och för att det skulle användas vid mer bagatellartade brott. Det har inte heller lett till gripande av en enda terrorist, men använts för att kräva pengar från fildelare, säger han.
För att följa EU:s datalagringsdirektiv behöver internet- och teleoperatörer spara uppgifter om sina kunders telefonsamtal, sms, e-post och internetbesök i minst sex månader och högst två år.
I kölvattnet efter Datalagringsdirektivet blossade en debatt upp om FRA-lagen, som ger Försvarets radioanstalt rätt att spana i radiotrafik och kabeltrafik, det vill säga internet och telefonledningar.
När det då kontroversiella lagförslaget först lades fram 2006 gick det inte igenom, men efter bordläggningar och revideringar klubbades FRA-lagen i riksdagen 2008. 143 röstade för, 138 emot och en avstod.
Striden om FRA-lagen
– 2008 gick striden om FRA-lagen, vilket skapade en debatt om övervakningssamhället i Sverige, men lagen gick igenom i alla fall. Jag tycker att det i alla fall var en framgång att frågan var uppe till debatt.
Därefter har diskussionen om övervakning dött ut, menar han.
Debatten fick visserligen ny fart 2013 när Edward Snowdens avslöjande om USA:s massövervakning spreds över världen.
– Edward Snowdens avslöjande visade att vi redan 2006 var mer övervakade än vad vi i Piratpartiet varnade för. Det visade omfattningen av NSA:s övervakning av allt som görs på nätet och att FRA ingår som en underleverantör till USA, säger Christian Engström.
Han syftar på Snowdens uppgifter att NSA, brittiska GCHQ och bland andra svenska FRA utvecklat gemensamma system för massövervakning av nät- och telefontrafik.
– I praktiken hänger allt ihop. Även data som samlas in av de kommersiella aktörerna och som sedan blir tillgänglig för myndigheterna bildar ett större pussel med information som övervakar alla. Det är mer än Orwell kunde drömma om i sin 1984, säger Christian Engström.
Risk för alla i samhället
George Orwells framtidsdystopi 1984 gav bland annat upphov till termen storebrorssamhälle, där medborgarna ständigt övervakas via avlyssning och kamera.
Som kritiker till ökad övervakning har Christian Engström efterlyst en debatt om riskerna.
– Övervakning utsätter alla i samhället för en risk. Så länge alla politiker är snälla kanske det inte gör så mycket, men det räcker med ett olyckligt valresultat eller en samhällsförändring så finns verktygslådan färdig för att till exempel kunna förfölja folk som anses ha fel åsikter. Det ökar samhällets sårbarhet.
Tre viktiga händelser inom övervakning efter 11 september
Skärpt terrorlagstiftning, höjd säkerhet och övervakning av datatrafik och telefonsamtal. Det blev några av följderna av 11 september och efterföljande terrordåd i Madrid och London.
1. Datalagringsdirektivet
Ett direktiv som antogs till följd av terrordåden i London 2005 var Datalagringsdirektivet, som reglerade datalagring inom EU. Datalagringsdirektivet utfärdades den 15 mars 2006, trädde i kraft den 3 maj 2006 och skulle införas i medlemsstaterna senast den 15 september 2007.
Syftet med Datalagringsdirektivet var att harmonisera bestämmelser om lagring av uppgifter om samtliga fysiska och juridiska personers kommunikation via tele- och datanäten. Det innefattar information som bland annat sändarens och mottagarens identitet, vad kommunikationen innehöll, kommunikationens längd och var sändaren befann sig.
I vissa medlemsstater, däribland Sverige, fortsatte dock nationella lagstiftningar att gälla.
Det ledde till en rättslig process, initierad av leverantörerna Tele2 och Bahnhof, och en dom 2016 där den svenska lagen ansågs oförenlig med unionsrätten. Därefter gjordes vissa smärre ändringar i den svenska lagen, som dock fortfarande innehåller krav på att leverantörer ska lagra information om kunders kommunikationer.
2. Svenska FRA-debatten
2008 blossade debatten upp om den så kallade FRA-lagen, som ger försvarsmakten, regeringen och regeringskansliet, möjligheter att hos Försvarets radioanstalt beställa spaning i tele- och datatrafiken som går i kabel över Sverige gränser.
Förslaget lades fram för riksdagens godkännande den 8 mars 2007 av försvarsminister Mikael Odenberg (M), som i sin tur hade övertagit ärendet från den förra socialdemokratiska regeringen.
FRA-lagen är den informella benämningen på en rad lagändringar i Sverige samt en ny lag. De andra lagar som ändrats gäller lagen om försvarsunderrättelseverksamhet, lagen om elektronisk kommunikation och Sekretesslagen, som dock har upphört att gälla och ersatts av Offentlighets- och sekretesslagen. Den nya lagen är lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, som trädde i kraft den 1 januari 2009 samtidigt med ändringarna.
3. Snowdens avslöjande
Sedan den 11 september har amerikansk underrättelsetjänst ökat. Det visade den NSA-anställde konsulten Edward Snowdens avslöjande om NSA:s avlyssningsverksamhet. NSA är USA:s nationella säkerhetsmyndighet och Snowden läckte sekretessbelagda dokument som visade existensen av storskaliga och topphemliga övervakningsprojekt.
Bland dokumenten som Edward Snowden släppte till tidningen The Guardian 2013 avslöjades bland annat att svenska, tyska, franska och spanska underrättelsetjänster under de senaste fem åren i nära samarbete med den brittiska signalspaningsbyrån GCHQ utvecklat metoder för massövervakning av nät- och telefontrafik.
Av dokumenten från Snowden framgick också att GCHQ gett råd för hur europeiska samarbetspartners kan hantera lagstiftning som begränsar möjligheterna till övervakning.
Källor: Wikipedia, Nationalencyklopedin, Sveriges radio
