Frågan om kopparkapslarna som förvaringsmetod för det kärnavfall som ska ligga 100 000 år i det svenska urberget har länge varit infekterad. Efter tidigare kritik om att kopparen visar tecken korrosion i experimentförsök har Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) utfört en ny granskning. Det gäller de senaste långtidsstudierna som bolaget Svensk kärnbränslehantering (SKB) har presenterat.

SSM slår fast att resultaten inte avviker från vad som kan förväntas, och står därför kvar vid sitt tidigare beslut från 2018 att tillstyrka bolagets ansökan om att få bygga ett slutförvar vid Forsmark.

– Resultaten av granskningen är i linje med etablerad kunskap kring korrosionsprocesser för koppar i den slutförvarsmiljö som skulle råda tiden direkt efter slutlig förslutning, säger Ansi Gerhardsson, enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten i ett pressmeddelande.

Hård kritik

Men Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) är inte nöjd med granskningen utan anser att SKB har vägrat redovisa korrosionen på de mest utsatta delarna. MKG vill nu skärpa kritiken mot Strålsäkerhetsmyndigheten.

– Jag är uppriktigt oroad över Strålsäkerhetsmyndighetens hantering av den här frågan. Det är en illa nog att kärnkraftsindustrin försöker undanhålla fakta från allmänheten. Det är långt värre att Strålsäkerhetsmyndigheten nu meddelar att man godtar detta, säger Åsa Lindstrand, ordförande i Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning MKG, i ett pressmeddelande.

Hon får medhåll från korrosionsforskaren Peter Szakálos vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm som också är kritisk:

– Om man tittar på de prototypförsök som SKB har gjort så har korrosionen alltid varit 100 till 1 000 gånger högre än vad som anges av modellen för slutförvar. De har inte gjort några lyckade försök där korrosionen har kommit ner till de låga nivåer de pratar om, säger Peter Szakálos, till TT.

Finns förbehåll

Strålsäkerhetsmyndigheten har tidigare svarat på kritiken med att den tycker att frågan är tillräckligt utredd för att kunna ge klartecken till SKB.

– Vi tillstyrker SKB:s ansökan, men det är med ett stort förbehåll. I vår granskningsrapport på 800 sidor specificerar vi en rad olika saker som vi förväntar oss att SKB ska göra innan det kan bli aktuellt att börja bygga slutförvaret, och sedan ytterligare andra innan det kan tas i drift, säger Bo Strömberg, till TT

MKG kräver nu att Strålsäkerhetsmyndigheten låter oberoende forskare få studera de kopparytor som är mest utsatta, det vill säga, de delar av de centrala kopparrören som varit mest upphettat samt bottenplattorna som varit i kontakt med syrgasfritt vatten och sand. Organisationen konstaterar också att rapporten från Strålsäkerhetsmyndigheten inte håller måttet.

– Hanteringen från både kärnavfallsbolaget SKB och myndigheten är under all kritik och ställer nu regeringen i en väldigt svår situation. Regeringen förväntas ta ställning till ett beslutsunderlag där bolaget mörkat de viktigaste testerna på hur modellen fungerar i verkligheten. Rent juridiskt finns det bara ett korrekt svar på en sådan ansökan, tycker jag. Och det är ett nej, säger Åsa Lindstrand.