Konflikten kring betesmarken har sin grund i renbeteskonventionen 1972 då samebyn blev av med ungefär hälften av sina året runt-marker. För att kompensera för det slöts ett avtal med markägare där staten i praktiken betalade hyra för marken fram till år 2000.

När ett nytt avtal tecknades togs pengarna från Samefonden, som administreras av Sametinget, och länsstyrelsen skötte utbetalningarna. Men pengarna tog slut och samebyn kunde inte betala.

2019 sades avtalet upp och förra sommaren drog ett antal markägare samebyn inför rätta för att få ut obetalda markavgifter.

Det rör sig alltså om två rättsprocesser, en där markägarna stämmer samebyn och en där samebyn nu stämmer staten. Ruvhten Sijte vill att staten täcker det krav som markägarna ställt på dem.

Marcus Renberg, samebyns ordförande, hoppas också att man kan hitta en långsiktig lösning på arrendet.

– För vår del handlar det om vi ska kunna bedriva renskötsel eller inte. Om vi inte löser detta så ryms det bara mellan 1 000 och 1 500 renar på de marker vi får använda. Ingen kan leva på det, säger han till ltz.se.