En ny skolmatsedel med färre animalier och fler växter får grönt ljus av elever. Den nya menyn har 40 procent mindre påverkan på miljön och är samtidigt lika näringsrik och ekonomisk som skolornas nuvarande menyer.
Patricia Eustachio Colombo är doktorand vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska institutet och har nyligen skrivit en avhandling om klimatsmart skolmat. Avhandlingen utforskar om det är möjligt att producera näringsrik och klimatsmart skolmat som också uppskattas av elever.
Och det visade sig vara möjligt.
Elever från tre grundskolor i Botkyrka kommun fick vara testpersoner och ingen visste när skolan serverade den klimatsmarta lunchen. Skolornas dagliga matsvinn och konsumtion blev måttstock för vad eleverna tyckte om måltiderna.
– När vi testade de nya måltiderna i praktiken fann vi att eleverna i skolorna varken åt mindre eller slängde mer mat när de optimerade skolluncherna serverades i skolrestaurangen, säger Patricia Eustachio Colombo till Karolinska institutets nyhetssida.
Patricia Eustachio Colombos nya basmeny har 40 procent mindre klimatpåverkan än den tidigare menyn. Den största skillnaden är att den innehåller betydligt färre animaliska produkter och fler växtbaserade produkter.
– Detta visar att klimatsmarta och näringsriktiga skolluncher utgör en lovande väg för att skapa hållbara matvanor i den yngre generationen, säger Patricia Eustachio Colombo.
Genom att studera vilka livsmedel som tre skolor inhandlat under ett år byggde forskarna en matematisk modell. Modellen gjorde det möjligt att kombinera olika livsmedel för att sedan vaska fram måltider med mindre klimatavtryck, som samtidigt var lika näringsrik som de tidigare basmenyerna.
– Det kan spela en viktig roll i våra ambitioner att förbättra folkhälsan samtidigt som vi bidrar till att uppfylla FN:s klimatmål, säger Patricia Eustachio Colombo
Men ännu tillagar skolor inte mer klimatsmart mat än tidigare. Forskarna vill se att modellen testas i fler skolor och kommuner för att såväl förbättra som finslipa menyerna och metoden. Målsättningen är att automatisera den matematiska modellen och samtidigt inkorporera den i skolmatsplaneringen.
– Innan metoden kan införas i stor skala skulle det kräva mer forskning för att bättre förstå hur människor ser på sina matvanor och vad som kan få dem att utveckla dem mot större hållbarhet och näringsriktighet. Det skulle även kräva ett gediget engagemang och vilja från beslutsfattare på nationell, regional och kommunal nivå, säger Patricia Eustachio Colombo.
