Allt liv har förmågan att reproducera sig självt. Det sker naturligt för växter och djur, men nu börjar även tekniken efterlikna detta. För nyligen skapade ett forskarteam från Storbritannien och Nederländerna ett system där robotar förökar sig själva utan att människan behöver lägga sig i.

Bebisrobotorna skapas genom att en dator blandar två robotars digitala ”DNA”. Från att robotarna har ”fötts” blir de allt mer mogna och varje generation blir också mer utvecklad och bättre anpassad till sin omgivning, detta eftersom datorn väljer ut de bästa robotarna via så kallad genetisk programmering.

”Det motsvarar en artificiell evolution”, skriver Emma Hart i en artikel i The Guardian. Hon är professor i datavetenskap på Edinburgh napier university och en av forskarna i forskningsprojektet.

Robotarna som forskarna har tagit fram ”föds” via en 3D-skrivare som tillverkar robotens kropp, sedan fäster en robotarm en ”hjärna” laddad med en mjukvara som ärvs från föräldrarna. Även övriga delar av roboten, som sensorer, hjul och leder har tagits fram utifrån en dator som med artificiell intelligens, AI, har bedömt vilka egenskaper hos robotens virtuella ”mor” och ”fysiska far” som är mest framgångsrika. De robotar som klarar sig bäst i miljön får sedan tillgång till en genetisk kod som gör att de kan föröka sig.

Roboten kan alltså reproducera sig själv helt utan mänsklig inblandning, men forskarteamet ser även framför sig att människor skulle kunna styra över vilken avkomma som avlas fram. Emma Hart liknar det vid hur en bonde förädlar sin säd genom att välja ut de grödor som har gett bäst avkastning. På samma sätt skulle en forskare kunna se till att avla fram robotar som har särskilda mål.

Hon ser framför sig att det i framtiden skulle kunna finnas olika avelsgårdar, där det föds fram robotar med särskilda egenskaper, till exempel lång batteritid eller lågt koldioxidavtryck, ”precis som vi odlar fram växter som tål torka eller har en särskild smak”, skriver Emma Hart.

Hon tillägger att dessa avelsgårdar skulle behöva vara lika granskade och ha lika mycket etiska krav på sig som bondgårdar där genmodifierade grödor tas fram. Det gäller även att vara medveten om att människor kan göra så att vissa robotar utvecklas till att bli elaka eller få ett skadligt beteende. Därför behöver det tas fram förebyggande åtgärder mot detta, menar hon.

Kan användas till att utföra uppdrag i farliga miljöer

Samtidigt ser hon framför sig en rad möjligheter med robotar som tas fram genom denna teknik. För det speciella med dessa robotar är att de själva utvecklas till att försöka uppnå specifika mål. Människan ger dem ett uppdrag, robotarna lyckas – via sin artificiella intelligens – hitta nya sätt att bli allt bättre på att genomföra målet och nya modeller skapas som är än mer effektiva än tidigare generation.

Dessa robotar skulle till exempel kunna användas till att göra uppdrag i miljöer som vi har väldigt liten kunskap om och där människor inte kan vistas, till exempel i gruvor under vatten, att sanera gammalt avfall i en kärnreaktor eller låta en nano-robot leverera medicin till utvalda delar i människokroppen.

Redan nu finns många exempel på all den kreativitet som artificiell intelligens rymmer, skriver Emma Hart. Som ett exempel tar hon upp att en AI fick i uppgift att åt en robot med sex ben ta fram sätt för att få den att gå om den blev skadad. AI:n kom på flera sätt roboten kunde ta sig fram på, till exempel genom att använda bara delar av benen, och om alla benen hade huggits av listade den ut att roboten kunde släpa sig fram på ryggen. I ett annat exempel lyckades en AI upptäcka hur ett skadat datachip kunde kopplas om genom elektromagnetism så att det ändå fungerade.

Det finns också exempel på hur artificiell intelligens kan göra saker som tidigare enbart tillskrivits människan, som att skapa musik och konst, nämner Emma Hart.

”När denna evolutionära process har satts i gång (…) har vi början på ett teoretiskt ramverk för en självförsörjande robot-befolkning som kan reproducera sig själv och ”utvecklas” utan alltför mycket påverkan av människor”, skriver Emma Hart.

”Forskningen lyfter en rad frågor”

På Umeå universitet känner Virginia Dignum, professor i social och etisk AI, till den forskning som Emma Hart refererar till.

– Det är enkelt att skapa mjukvara som reproducerar sig själv och det har gjorts länge. Det som är speciellt här är att forskarna har kopplat den artificiella intelligensen till hårdvaror, alltså robotar och att de kan reproducera sig själva. Men de här robotarna påminner inte om människor, utan liknar snarare små maskar eller ormar, säger hon.

På frågan om det finns en risk att dessa robotar till slut skulle kunna bli människoliknande, skrattar hon.

– Människor är mycket mer komplicerade än maskar. De här robotarna är till och med enklare än maskar. Den här forskningen är väldigt långt ifrån att skapa människoliknande robotar, säger Virginia Dignum.

Men i nästa sekund blir hon allvarlig. För även om just denna typ av robotar är långt ifrån människolika skulle en liknande teknik kunna användas till att skapa just människoliknande robotar långt in i framtiden.

– Det här är en väldigt, väldigt enkel robot, men forskningen visar ändå möjligheten att skapa robotar som kan reproducera sig själva. All forskning börjar på det viset – med något enkelt som sedan blir mer komplicerat, säger Virginia Dignum.

Hon menar att forskningen lyfter en rad frågor. Dels går det att fundera över lagstiftningen kring ägandet av robotarna. Om det i framtiden går att köpa en maskrobot och den förökar sig – vem ska då äga dess avkomma? Är det robotens ägare, eller affären där hen köpte roboten i från?

Dels behövs regler när det gäller kvaliteten och säkerheten på robotarna. Det behövs också klargöras vem som ansvarar för dem i vilka situationer och vem som kan ställas till svars i fall något går fel.

Dessutom  tycker Virginia Dignum att det är viktigt att redan nu fråga sig om vi verkligen vill ha människoliknande robotar i framtiden.

– Bara för att vi kan uppfinna något betyder det inte att vi måste göra allt som går att göra. Vi kan uppfinna kärnvapen, men är det bra om vi gör det? frågar sig Virginia Dignum retoriskt.

Risker med denna typ av robotar

Hon skulle vilja se en bred multidisciplinär diskussion där jurister, sociologer och filosofer bjuds in att ge sina funderingar kring vad denna typ av robotar skulle kunna användas till, men också vilka risker som skulle kunna uppstå i framtiden.

– De som uppfann de första motorerna för 200 år sedan hade till exempel ingen aning om att dessa skulle leda till de problem med klimatförändringarna som vi har i dag. Det är viktigt att vi försöker förutse vad som kan hända, säger Virginia Dignum.

Problem med människoliknande robotar har ju kulturen lyft fram flitigt i science fiction-filmer som till exempel Terminator, där robotar försöker ta över världen. Men att utvecklingen av de människoliknande robotarna skulle gå så långt att de skulle kunna överleva utan människor, tror inte Virginia Dignum är möjligt.

– Robotar kan inte ersätta oss helt. De kan hjälpa oss med vissa uppgifter, men de blir inte bättre än människor bara för att de är bättre än oss på vissa specifika saker, säger hon.

Som exempel tar hon upp att flygplan är bättre än oss på att flyga, men de är ändå inte fåglar och flyger på ett helt annat sätt. En miniräknare är bättre än oss på att räkna, men den är ändå inte mer intelligent än människor.

– Det är samma sak med artificiell intelligens eller robotar. De kan hitta svar på frågor bättre än oss, men riktigt intelligens handlar om att veta vilka frågor du ska ställa, och det är vi människor bäst på. Vi är fortfarande bäst på det och vi kommer kanske alltid vara det, säger hon.

Samtidigt vill hon varna för att även om människor kommer vara överlägsna robotarna också i framtiden, kan det vara svårt att stänga av dem om det visar sig att de börjar fungera på ett oönskat sätt. Orsaken är att i framtiden lär inte robotarna vara separata enheter, utan troligtvis sammanlänkade på samma sätt som internet, menar Virginia Dignum.

– Det kan bli komplicerat att stänga ned robotarna, precis som det är komplicerat att stänga ned hela internet, säger hon.