Det låter storslaget, en grön mur som ska ersätta den remsa av land med degraderades mark som i dag sträcker sig från Afrikas Atlantkust till Indiska oceanen. Sjösatt av de elva berörda länderna 2010, har projektet nu hamnat i världsledarnas blickfång. Under miljötoppmötet One planet summit i måndags, framhölls det som ett flaggskepp för vad som brukar kallas naturbaserade klimatlösningar.

Det vill säga att använda sig av naturen som ett sätt att dämpa klimatkrisen. Målet med det initiativ som nu ska skynda på arbetet, är att till 2030 ha förvandlat det till stora delar karga området till prunkande grönska, som inte bara binder koldioxid men också förbättrar förutsättningarna för den biologiska mångfalden och de miljoner människor som bor där.

– När vi återstartar våra ekonomier efter coronaviruset måste vi omkalibrera vår tillväxt. Vi måste prioritera miljön och den biologiska mångfalden samtidigt som vi prioriterar ned tillväxt som kompromissar med våra mål, sa Akinwumi Adesina, chef för den Afrikanska utvecklingsbanken under mötet, som arrangerades av världsbanken och FN tillsammans med Frankrike.

Bör inte ersätta utsläppsminskningar

Utvecklingsbanken aviserade ett stödpaket till muren på 6,5 miljarder dollar. Även Frankrikes premiärminister Emanuel Macron prisade projektet och berättade i en tweet, att deltagarna på mötet sammanlagt utlovat 14,3 miljarder dollar för att skynda på arbetet.

– Det är en möjlighet för ekologi, biodiversitet, jordbruk och människor, skrev han vidare.

Naturbaserade klimatlösningar har blivit allt populärare, då det både kan användas för att dämpa klimatkrisen och i bästa fall, bidra till att vända utvecklingen för den biologiska mångfalden. Men forskare har slagit fast att det inte bör ske på bekostnad av faktiska utsläppsminskningar.

Läs mer: Så kan naturen hjälpa eller stjälpa i klimatarbetet

Kompenseras fortsatta utsläpp av koldioxid med exempelvis trädplanteringar, ökar insatsen. Skogar kan börja brinna eller skövlas och det som varit tänkt som en kolsänka, plötsligt förvandlas till en utsläppspunkt. Det finns också en överhängande risk att fortsatta utsläpp skulle kräva så stora arealer i anspråk för trädplanteringar, att det skulle uppstå konflikter mellan olika grupper eller intressen, så som jordbruk.

Greta Thunberg kritisk

En annan nyhet som kom ur årets One planet summit var att ett femtiotal länder kom överens om att skydda 30 procent av hav och landområden till 2030. Det som ett inspel inför partsamtalen om konventionen om biologisk mångfald som äger rum i Kina i höst, COP15. Då ska vad som beskrivits som ett Parisavtal för den biologisk mångfalden förhandlas fram.

Men klimataktivisten Greta Thunberg var inte imponerad, de utlovade miljarderna och utfästelserna till trots.

”2010 kom våra ledare överens om ambitiösa mål för att skydda vildmarken och våra ekosystem. Till 2021 hade de misslyckats med varenda ett. Varje dag väljer de att inte agera, istället kommer de överens om fler ambitiösa icke bindande mål, samtidigt som de godkänner policies som binder fast oss vid destruktiv ”business as usual””, skrev hon på Twitter samtidigt som One planet summit ägde rum.

Greta Thunberg har återkommande varit kritisk till att utsläppen inte ser ut att kapas på kort sikt, något som FNs klimatpanel IPCC sagt är nödvändigt för att klara Parisavtalets mål om att sträva efter att hålla uppvärmningen till 1,5 grader över förindustriella temperaturer.