Som klimatforskarna tidigare förutspått har nu förra årets dystra koldioxidrekord slagits. Den 8 april rapporterade Mauna Loa-observatoriet på Hawaii ett dygnsmedelvärde på 421,36 miljondelar (ppm). Förra årets dygnsrekord, som rapporterades den 1 maj, var 418,03 ppm.

När mätningarna inleddes 1958 var nivån drygt 315 ppm. Den förindustriella nivån, innan människan började förbränna fossila bränslen, har beräknats till knappt 280 ppm. Årets rekordmätning innebär alltså att halva sträckan till en fördubblad koldioxidhalt jämfört med förindustriell nivå har passerats.

Högst på våren

Men dessa höga nivåer är alltså dygnsmedelvärden, och det är ingen slump att rekordnivåerna av koldioxid rapporteras under våren. Det är då atmosfärens koldioxidhalt är som högst, precis innan växtligheten på norra halvklotet – där det mesta av jordens landmassa finns – skjuter full fart och börjar samla på sig koldioxid genom bladens fotosyntes.

För att få en tydligare bild av utvecklingen utgår forskarna från årsmedelvärdet, som baseras på kontinuerliga mätningar från stationer över hela jorden.

Trots nedstängningarna

Under 2020 var den genomsnittliga koldioxidhalten 412,5 ppm, enligt en sammanställning av USA:s vädermyndighet NOAA. Det var en ökning på ungefär 2,6 ppm jämfört med året innan, vilket är en av de fem största ökningarna sedan myndighetens sammanställningar började för 63 år sedan.

Denna ökning skedde trots att nedstängningarna under pandemin har lett till en minskning av de globala koldioxidutsläppen på ungefär 7 procent, enligt NOAA:s beräkningar.

Kunde varit den högsta

Men den minskade takten innebär alltså inte att utsläppen har upphört. Nettoutsläppen av koldioxid till atmosfären från fossila bränslen har fortsatt, men något långsammare än tidigare.

”Utan den ekonomiska inbromsningen skulle 2020 års ökning ha varit den högsta som någonsin uppmätts”, skriver myndigheten på sin hemsida.