På torsdagen väcktes åtal vid Stockholms tingsrätt mot Lundin Energys majoritetsägare och ordförande Ian Lundin och tidigare vd Alex Schneiter för medhjälp till grovt folkrättsbrott i Sudan 1999–2003.

Enligt åklagaren hade de båda det avgörande inflytandet över Lundin Oils verksamhet i Sudan under den tidsperiod då militär och milis i landet begick folkrättsbrott mot civilbefolkningen, delvis i syfte att möjliggöra Lundin Oils oljeprospektering i området.

Båda förnekar brott.

Ovanligt fall

Åtalet är det första någonsin av sitt slag i Sverige, säger Mark Klamberg, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet.

– Det handlar totalt om kanske två till tre fall i modern historia där företag ställts till svars eller företagsledare åtalats för den här typen av brott, säger han.

Ett exempel långt bak i tiden är Nürnbergrättegångarna som hade en särskild del just för företagsledare. Ett färskare fall är målet mot Frans van Anraat från Nederländerna som 2007 dömdes till 17 års fängelse för medhjälp till krigsbrott efter att hans företag sålt ingredienser för kemvapen till Saddam Husseins regim i Irak.

En orsak till att dessa ärenden är så ovanliga är att det ofta är väldigt svåra utredningar. Utredningen mot Lundintopparna har pågått sedan 2010 och förundersökningsprotokollet omfattar omkring 80 000 sidor.

Den rena bevisfrågan kommer bli en av de stora utmaningarna i rätten, tror Mark Klamberg.

– Man måste först bevisa att det begåtts brott, och sedan att de åtalade företrädarna för Lundin Oil på något sätt haft kunskap, avsikt eller någon form av insikt att det här händer, säger han.

– Men eftersom de påstådda brotten har begåtts i ett annat land kan det vara svårt att komma åt bevisningen.

Juridisk stridsfråga

En annan stridsfråga i rätten lär bli vad som krävs för att ett agerande ska klassas som medhjälp, tror han.

– Det kommer nog vara den stora frågan rent juridiskt. Då ska Lundin på något sätt haft kontakt med regeringen som i sin tur haft en allierad milisgrupp som påstås begått brott. Om man väl kommer fram till att det var brott – hur långt ska då det ansvaret sträcka sig?
Oaktat utgången tror han att målet kommer leda till att företag blir ”än mer omsorgsfulla” i hur man agerar utomlands.

Detta kan ju leda till att man riskerar ekonomiska värden för bolagen. Det är ingen situation som de eller deras företrädare vill hamna i.

I Lundinärendet yrkar åklagaren på ett förverkande från Lundin Energy AB om ett belopp av nära 1,4 miljarder kronor, vilket ska motsvara värdet av den vinst som gjordes vid försäljningen av verksamheten 2003.

Klamberg tror även att målet kan ha ett signalvärde för myndigheter i andra länder.

Det som en svensk domstol kommer fram till behöver inte vara bindande för andra länder, men det kan hjälpa till att klargöra vilka rättsregler som gäller. Och på så sätt tror jag att det kan inspirera åklagare och polis i andra länder och ge stöd för att inleda den här typen av utredningar.