Det föds för få barn i Kina. Det tycker en rådgivare till regeringen i Peking, som nu vill få in kärlek och romantik i läroplanen – i landet som fram till nyligen bedrev en hård ettbarnspolitik. ”Det kostar att leka med demografin, säger Kinakännaren” Börje Ljunggren.
Förslaget om kärlekslektioner är ett av många i den brokiga floran av diskussionsämnen under ”de två mötena” – det politiska årets höjdpunkt i Kina.
”Lianghui”, som tilldragelsen kallas på kinesiska, är det gemensamma namnet på nationella folkkongressens och kinesiska folkets politiskt rådgivande konferens (CPPCC) årliga sammankomster.
–Dagens ungdom har väldigt dålig förståelse för hur man hanterar en känslomässig kris eller sexuella problem, säger förslagsställaren Yu Xinwei, vicerektor för universitetet i Kanton, enligt nyhetsbyrån AFP.
Pojkar "för blyga"
Relationen mellan könen löper som en röd tråd genom årets möten, som avslutas under torsdagen. Ledamoten Xiong Sidong tycker att pojkar i högre grad ska uppmanas att ägna sig åt tävlingsidrott, som fotboll och basket, ”för att öka sin maskulinitet”. Detta då de enligt honom är allt för ”blyga, tystlåtna och osjälvständiga”, skriver AFP.
För flickor passar yoga och gymnastik bättre.
En annan förslagsställare föreslår enligt BBC att äktenskapsåldern i Kina sänks till 18 år för både män och kvinnor, som i dag får gifta sig vid 22 respektive 20 års ålder.
Låga födslotal har de senaste åren skapat oro bland partitopparna i Peking, då årtionden av ettbarnspolitik lagt grunden för vad författaren och Kinakännaren Börje Ljunggren kallar för ett demografiskt dilemma.
Ska stimulera barnafödande
De många förslagen som på olika sätt ska stimulera ökat barnalstrande kan ses som ett uttryck för detta.
Ettbarnspolitiken övergavs 2016, men landet har fått en ettbarnskultur, som man inte kan rätta till över en natt.
–Många unga har en väldigt stressig tillvaro, som inte precis genererar tankar på fler barn, säger Ljunggren, som tidigare varit ambassadör i Peking och chef för UD:s och Sidas Asienenhet.
Trots tvåbarnspolitiken föddes år 2020 15 procent färre barn än året innan, fortsätter han.
Även om just romantik kanske inte tar sig in i den kinesiska läroplanen – Ljunggren kallar förslaget ”lite märkligt” – så är det underliggande problemet högst reellt. År 2100 beräknas Kinas befolkning enligt FN ha krympt med några hundra miljoner, från över 1,4 miljarder till omkring 1,1. Det i kombination med att folk lever allt längre skapar en efterfrågan på skarpare åtgärder.
–Det kostar att bedriva biopolitik och leka med demografin. Konsekvenserna byggs in i systemet på ett sätt som många kanske inte hade tänkt på fullt ut, säger Ljunggren, syftande på den hårdföra ettbarnspolitik som infördes under Deng Xiaopings tid som ledare på 1970- och 1980-talen.
Kvinnor reagerar starkt
Många av idéerna som luftas under ”de två mötena” vittnar om en konservativ syn på könsroller, som vissa anser återspeglar en bredare trend i det kinesiska samhället.
BBC konstaterar att många kvinnliga internetanvändare har reagerat starkt inte minst på förslaget om sänkt ålder för giftermål, eftersom det upplevs som en politisk kampanj för att stadga sig och skaffa barn så fort man har gått ut skolan.
–Kvinnoförbundet, en av de stora massorganisationerna, har tidigare varit ganska progressivt. På senare tid har man snarare sagt till kvinnor: ni ska gifta er, ni ska inte utbilda er för länge, då blir det svårare att hitta en man. Det är en väldigt reaktionär inställning, säger Börje Ljunggren.
