För att kunna nå Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till max två grader måste världen ställa om. Ett sätt att försöka minska utsläppen kan vara att tillämpa koldioxidbudgetar på nationell och lokal nivå. Men vad är en koldioxidbudget? Syre förklarar.
Så funkar det
Jorden klarar bara av en begränsad mängd utsläpp av växthusgaser för att den globala uppvärmningen ska kunna hållas under 1,5 grader. Just nu beräknas maxgränsen för den totala mängden till 2 650 000 000 000 ton koldioxidekvivalenter vilket inberäknar alla utsläpp från industrialisering till i dag. Om vi håller oss under den gränsen har vi runt 67 procents chans att klara temperaturmålet. Det brådskar eftersom vi redan har förbrukat åtta niondelar av potten och den sista delen minskar i rask takt. Det här brukar kallas för koldioxidbudget.
Den globala koldioxidbudgeten beräknas av FN:s klimatpanel IPCC. Den kan fördelas, brytas ned eller fördelas i tid och rum. Den kan också uttryckas som lokala årliga koldioxidbudgetar. Metoden med koldioxidbudget togs bland annat fram av forskare vid Tyndall Centre for climate change i Manchester och har vidareutvecklats vid Uppsala universitet. Tanken är att fördela den globala koldioxidbudgeten mellan nationer på ett rättvist sätt för att klara Parisavtalet, rapporterar Forskning.se.
Kommunala budgetar
Så hur har det gått i Sveriges kommuner med att upprätta egna koldioxidbudgetar? Inte särskilt bra, är det snabba svaret. Enligt en enkät som Aktuell hållbarhet har genomfört var det 13 procent av de svarande kommunerna som hade upprättat en koldioxidbudget 2020. 25 procent svarade att det hade påbörjat arbetet, medan 62 procent svarade nej. Jämfört med en liknande enkät från 2019 är det enbart ytterligare 5 som svarade ja. Det är en väldigt långsam ökningstakt även om det finns goda exempel, bland annat i Uppsala och Karlstad, enligt Aktuell hållbarhet. Vissa kommuner anser sig för små för att ha resurser till att ta fram egna koldioxidbudgetar utan tar sikte på regionala mål eller tar hjälp från länsstyrelserna.
En kommunal koldioxidbudget fungerar i tanken på samma sätt som de som gäller för länder men räknar på utsläpp inom kommunens geografiska gränser. Man utgår ifrån en metod som heter suveränitetsprincipen (grandfathering). Det betyder att budgetens storlek motsvarar den aktuella utsläppsnivån så att alla kommuner och regioner får samma minskningstakt.
Begränsa temperaturökningen
Parisavtalet kom framför allt till för att begränsa den globala temperaturökningen och för att hjälpa dem som drabbas av klimatförändringarnas effekter. Avtalet stipulerar att den globala temperaturökningen ska hållas under två grader och att man ska arbeta med att begränsa den till 1,5 grader. I fokus ligger minskningen av utsläppen av växthusgaser. En annan del av avtalet handlar om att förbereda och anpassa sig till klimatförändringarnas negativa effekter, bland annat, hantera de skador och förluster.
Alla världens länder har förbundit sig att genomföra åtgärder så att målen i Parisavtalet kan nås. Kraven höjs successivt över tid ska stämmas av globalt var femte år. De länder med högre grad av industrialisering och bättre ekonomiska förutsättningar förväntas göra större åtagande, samt ge stöd och bidrag till utvecklingsländer.
Frågetecken
Trots att problemen koldioxidutsläpp varit känd i decennier har inte tillräckligt gjorts för att begränsa dem. Att ställa upp en global koldioxidbudget gör inte mycken nytta om inte världens länder ställer i om i tid. Med dagens takt på utsläpp kommer vi ha missat möjligheten att hålla uppvärmningen under 1,5 grader till 2028. Dessutom tas inte andra växthusgaser förutom koldioxid med i beräkningarna. Många forskare befarar exempelvis ett accelererande skeende när metangaser släpps ut när permafrosten tinar.
Det görs för lite för att forska på hur man kan göra tekniskt för att fånga upp redan utsläppt koldioxid i atmosfären, ännu finns ingen metod som har visat sig kunna skalas upp till sådana nivåer att vi kan börja tala om ”negativa utsläpp”. Slutligen finns ett stort mått av risktagande med att hoppas på en 67-procentig chans att klara utsläppsmålen. Som oddsen ser ut minskar de dag för dag att vi ska lyckas.
