Det är USA-presidenten Joe Bidens första – och med största sannolikhet Tysklands förbundskansler Angela Merkels sista. I dag börjar G7-mötet i Cornwall, Storbritannien.
När Kanada, Tyskland, Italien, USA, Japan och Storbritannien nu möts står frågor som klimatet, världshandeln, relationerna till Ryssland och Kina, samt så klart även pandemin på agendan.
Det är första gången som G7-mötet hålls sedan pandemin bröt ut. Förra gången, då det var planerat att äga rum med Donald Trump som värd i USA, ställdes det in med anledning av smittspridningen.
Redan på förhand har mötet skapat svallvågor i världspolitiken. Joe Biden har tillkännagivit planer på att ”göra USA till världens vaccinarsenal” genom att donera 500 miljoner doser vaccin till länder som halkat efter i vaccineringen. Och Storbritannien säger att man väntar sig att G7-länderna tillsammans ska kunna lova en miljard doser.
Frankrikes president Emmanuel Macron har uppmanat USA att bidra till stabiliseringsarbetet i de fem afrikanska Sahel-länderna. Förra veckan enades även samtliga G7-länder om att ställa sig bakom en minimiskatt på 15 procent för globala bolag.
Biden är inte den enda nykomlingen i G7-skaran. Även Japans premiärminister Yoshihide Suga deltar för första gången. Medverkar gör också EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel, samt ledare från Australien, Sydafrika och Sydkorea som Storbritannien har bjudit in som gäster till årets möte vid den engelska kusten.
Fakta: G7
• G7 bildades 1975 och står för Group of Seven. Det är ett informellt forum för de länder som brukar kallas för världens rikaste: Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA. EU deltar också med representanter, samt i år även Australien, Sydafrika och Sydkorea som Storbritannien bjudit in som gäster.
• Kina, vars ekonomiska och politiska makt tog fart långt efter det att G7 bildades, ingår inte, trots landets betydelse i dag.
• Mellan 1997 och 2014 kallades klubben för G8. Då ingick även Ryssland, vars förtroende dock ansågs förbrukat i och med invasionen av Krim.
Källa: Reuters
