Den 14 juli är det planerat att EU-kommissionen ska redogöra för hur detaljerna i det nya klimatpaketet kommer att se ut. Lagen godkändes i slutet av juni och ambitionerna är rejält uppdragna denna gång jämfört med tidigare överenskommelser. Ett viktigt mål i paketet, som kallas ”Fit for 55”, är att utsläppsnivåerna ska ha minskat med 55 procent till 2030 jämfört med nivåerna 1990. Till 2050 ska EU som första stora region vara helt klimatneutralt.

– Det här är en enorm förändring av hela EU:s klimatpolitik. Nu är det upp till EU-kommissionen att presentera hur den har tänkt sig att det hela ska genomföras. Det viktiga är att man fått igenom en gemensam plan för hela EU och att man är överens om ordentligt höjda ambitioner, säger Björn-Ola Linnér, professor vid Linköpings universitet och programchef för Mistra Geopolitics.

Hans forskningsområde är att studera hur samhällen och stater reagerar och hanterar klimatförändringarna. Han har haft flera internationella uppdrag, bland annat som en del av Sveriges delegation till FN:s klimatpanel IPCC. 2015 var han på plats när Paris-avtalet skrevs under.

– Det övergripande målet är att vara klimatneutralt till 2050, men det är viktigt att även visa att EU jobbar med olika mål kortsiktigt just för att nå upp till Paris-avtalet. Sedan räcker det ju inte att bara nå 1990 års nivåer för att hindra klimatförändringarna, miljörörelsen hade velat ha ännu högre krav och tidigare datum, men för att vara EU är det ett stort steg i rätt riktning, säger Björn-Ola Linnér.

Paketet väntas innehålla flera olika revisioner av EU:s viktigaste klimat- och energilagstiftning, såsom utsläppshandelssystemet, LULUCF-förordningen om markanvändning, klimatramverket mellan medlemsländerna, förändrad markanvändning och skogsbruk, samt direktiven kring energi och energieffektivitet.

Det handlar alltså om till största delen att uppdatera redan befintlig EU-lagstiftning, men också helt nya förslag om att införa en gränsskatt för koldioxidförbrukande varor som importeras till unionen och att inkludera nya sektorer till utsläppshandeln som byggnader och vägtransporter. Det har även varit tal om att sjöfarten ska vara en del av utsläppshandeln.

Ska presenteras 14 juli

Exakt vad EU-kommissionen kommer att redovisa vill Björn-Ola Linnér inte spekulera i även om vissa detaljer har läckt.

– Vi vet inte riktigt hur hela paketet kommer att se ut. Men säkert är att det är stora förändringar med över ett dussintal policys som måste revideras. Det gäller bland annat transporter, byggsektorn och tuffare krav på bilar. Det är viktiga signalvärden, men sedan får vi se om det ger så mycket i praktiken, säger Björn-Ola Linnér.

Han säger att det inte är enskilda åtgärder som i slutändan kommer göra förändring. Det handlar om hur vi ställer om våra liv och samhällen för att minska belastningen på klimatet och öka hållbarheten.

– Det här är något som EU-kommissionen lyfter fram i EU:s tillväxtstrategi Den nya gröna given. Hur ska vi skapa ett nytt Europa som är hälsosammare för invånarna och för företagen som verkar här?

"En svag kompromiss"

När lagen röstades igenom var det de stora konservativa, liberala och socialdemokratiska partigrupperna som var för. Ytterhögern, vänstern och de gröna var inte lika övertygande, men av olika orsaker. Bland annat sade Pär Holmgren (MP) att det var “en kompromiss som är alltför svag”. Från vänsterhåll var man inte nöjd med att kraven inte var satta högre. ”Bromsklossarna i fossillobbyn och länder som Polen och Ungern fick som de ville”, sade Malin Björk (V), rapporterar SVT.

Från miljörörelsen hade man förväntat sig mer. Miljörörelseorganisationen Climate Action Network Europe (Can) tycker att fokuseringen på en 55-procentig minskning är sikta in sig på fel mål, istället borde kommissionen sträva efter att nå Paris-avtalets 1,5-gradersmål. Can tycker att klimatpaketet borde döpas om till “Fit for 1,5”.

”Som en rik ekonomi likväl som en stor historisk utsläppare borde EU sträva efter utsläppsminskningar på minst 65 procent till 2030. Bara en så stor minskning kommer att motsvara EU:s rättvisa andel av vad som krävs för att nå Paris-avtalets mål”, skriver Can Europe i en kommentar på sin hemsida.

Kan sporra framsteg

Can vill också se ett bindande mål för de enskilda länderna istället för som nu ett övergripande mål. Nu kan vissa länder gömma sig bakom andras framsteg eller lockas att ta ett steg tillbaka om man nått längre i sitt klimatarbete jämfört med målen i klimatpaketet, menar organisationen.

– Även om målen är satta för EU som helhet tror jag ändå att det kommer inspirera medlemsländerna till att försöka genomdriva bättre och tuffare lagstiftning inom klimatpolitiken. Man både sporrar och sätter press på varandra, säger Björn-Ola Linnér.

En del av förslaget till lagen som bestämdes i juni fanns också vissa kontrollfunktioner. En sådan var att EU-kommissionen vart femte år ska granska medlemsländernas arbete och om nödvändigt föreslå nya åtgärder för att nå 2050-målet. I slutuppgörelsen fanns även förslag om att nya utsläppsmål kan tas fram och implementeras till år 2040. Förutom det ska ett klimatpolitiskt råd inrättas med 15 experter, varav max två från samma land.

Svenskarna klimatoroliga

För Sveriges del har vi redan lagstiftning som till vissa delar är mer ambitiös än den som EU nu klubbat igenom. Till exempel ska växthusgasutsläppen från inrikes transporter minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010.

Samtidigt är svenskarna de som är mest oroliga för klimatet bland EU-länderna. Här pekas klimatförändringar ut som det enskilt största hotet mot världen. Det är EU-kommissionen som har låtit ta fram en undersökning om invånarnas attityder till de olika problem som världen står inför idag. Bland svenskarna pekade 43 procent ut klimatförändringar jämfört med EU-genomsnittet på 18 procent.

Andra delar av EU har varit mer skeptiska till klimatpaketet, särskilt Polen och Ungern har varit kritiska. Det är länder som är i högre grad beroende av kolet, både för energi men också för att det finns stora industrier uppbyggda kring brytning av kol.

– Nu har klimatpaketet antagits men vi får se hur de olika länderna arbetar för att genomföra lagstiftningen. Det kan bli att länder som Polen och Ungern slår bakut senare.

– En viktig del av klimatomställning är att den är rättvis och att regionerna med stort kolberoende får hjälp med strukturomvandlingen. Om arbetslösheten och den ekonomiska situationen försämras snabbt för människor kan vi se en backlash i form av populistiska rörelser, säger Björn-Ola Linnér.

Fakta: EU:s klimatlag

Den europeiska gröna given infördes i december 2019 och har gett ny kraft åt klimatpolitiken och klimatåtgärderna på EU-nivå.

En del av gröna given är den europeiska klimatlagen som säger att EU ska bli klimatneutralt senast 2050. Lagen har ett bindande klimatmål för EU om en minskning av nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 procent fram till 2030 jämfört med 1990.

EU kommer också att sträva efter att uppnå en större volym av nettokolsänkor fram till 2030.

En europeisk vetenskaplig rådgivande nämnd för klimatförändringar ska upprättas som ska tillhandahålla oberoende rådgivning och rapportering om EU:s klimatåtgärder.

Enligt förordningen ska ett mellanliggande klimatmål för 2040 fastställas under de kommande åren.

Några av förslagen är att främja den cirkulära ekonomins principer, hitta naturbaserade lösningar för att bygga upp klimatresiliens och skydda ekosystem, satsa på förnybar energi.

Källa: Europeiska rådet