– Nej, det kan vi inte säga exakt, det är en variabel bland många. Dessutom är effekterna olika över tiden. När Sverige stängde gränsen i november och i januari 2016 hade det enorm effekt på asylsökandet, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik till TT.

I juli trädde den nya migrationslagen i kraft. Den ersatte den tillfälliga lag som gällt sedan 2016 efter flyktingvågen 2015. I mångt och mycket permanentas nu den tillfälliga lagen.

– Den här lagen har ju i många avseenden funnits i fem år. Att den träder i kraft nu har mindre effekt. Den stora saken som påverkar är hur gränser på många håll är slutna, dels på grund av migrationen, dels på grund av pandemin, det påverkar mest av allting, säger Ribbenvik.

Justerar

Migrationsverket justerar i sin senast prognos, som kom den 30 juli, ned antalet asylsökande till Sverige från cirka 15 000 till 13 000 för i år. Osäkerheten är dock stor med ett intervall på 11 000 till 18 000.

Från 2022 och framåt beräknas antalet asylsökande i Sverige närma sig nivåerna före pandemin med cirka 18 000 – 19 000 per år.

Om det är ”normala” nivåer eller inte, är svårt att säga, enligt Ribbenvik.

– Allting beror på vad man jämför med, vad är normalt, eftersom världen böljar så? I slutet av 2007 till 2011 låg vi på runt 30 000 varje år, 2012 ökade det till 44 000, och 2014 till 81 000, samma som under Balkankriget. Det klarade vi ganska obemärkt.

– Sen kom 2015 och vi fick 162 000, vilket ju inte var något normalår. Sen stängdes gränsen 2016 och vi fick 29 000. Det är omöjligt att säga om det främst berodde på lagstiftningen eller stängda gränser, det är en kombination, säger Ribbenvik.

Stor osäkerhet

Migrationsverket gör därför inga justeringar i sin senaste prognos på grund av den nya lagen. ”De revideringar som görs kring antalet asylsökande i denna prognos är relaterade till andra faktorer”, konstaterar man.

I den nya lagen finns dock en ändring, som kan leda till fler asylsökande, vilket även Migrationsverket pekat på: Den nya, utvidgade, humanitära skyddsgrunden. I sitt remissvar på förslaget varnade verket för att det kan leda till att det inte längre blir ett undantag, som varit tanken i utlänningslagen.

– Det är ett stort bedömningsutrymme. Vad det betyder kan man inte säga på förhand, det beror på hur restriktiva domstolarna kommer att vara i slutänden, men det är klart den är utvidgande, säger Ribbenvik.

Osäkerheten gäller om långa vistelsetider ska tolkas som särskild anknytning, i så fall blir det många som får stanna i slutänden, enligt Ribbenvik. Men det blir upp till domstolarna att tolka.

Nya vägar

– Men säger migrationsdomstolen att det inte innebär särskild anknytning, så blir det inte många. Man borde ha preciserat detta, men det gjorde man inte, säger han.

Med ”man” syftar Ribbenvik på regeringen.

En stor osäkerhetsfaktor för antalet asylansökande framöver är kriget i Afghanistan.

– Vi ser miljoner på flykt inne i Afghanistan och rörelser mot Pakistan och Iran, och de flesta kommer inte längre än så. Nästa steg är Turkiet och sen är det väldigt svårt att ta sig vidare in i Europa.

– Vi ser nya vägar som öppnas i Belarus och in i Litauen, men det är väldigt få afghaner i den rutten än så länge. Nya vägar kan uppstå men det är fortfarande så att Sverige geografiskt är längst bort om du ska ta dig landvägen med många hinder på vägen, så än så länge har vi inte sett någon påverkan på Sverige.

Förra året kom 600 afghaner till Sverige, i år beräknar Migrationsverket att det blir 1 200.

– En fördubbling låter ju mycket, men det är historiskt sett från låga nivåer, säger Mikael Ribbenvik.

Fördröjningseffekten är dock stor på grund av alla dessa hinder. Någon långsiktig prognos för just afghaner finns därför inte med i verkets prognos.