En högre temperatur på jorden kan minska växternas förmåga att ta upp koldioxid. Det skulle kunna leda till att den globala uppvärmningen blir större en tidigare beräknats, enligt en internationell forskningsstudie där Umeå universitet deltar.
– Vegetationens upptag har köpt oss tid i klimatarbetet. Men upptaget kommer sannolikt att minska i framtiden, bland annat eftersom temperaturhöjningen kommer att dämpa fotosyntesen. Då kommer det istället att krävas ännu större minskningar av utsläppen. Det är glädjande att denna forskning har bidragit till EU:s beslut att höja klimatmålen för år 2030, säger Jürgen Schleucher, professor vid Umeå universitet och medforskare, i ett pressmeddelande.
I studien har det studerats hur växter påverkas av ökade koldioidnivåer. I dag tar växtligheten på land tar upp ungefär en tredjedel av det koldioxid som människan släpper ut. Trots växternas stora koldioxidupptag följer världen för närvarande det mest dramatiska scenatiot för global uppvärmning som den internationella klimatforskningspanelen IPCC satt upp.
Uppvärmningen riskerar därmed att bli ännu värre än scenariona som satts upp om upptaget från växtligheten minskar.
– Växterna behöver koldioxid för sin fotosyntes, men högre halter av koldioxid i atmosfären leder inte nödvändigtvis till ökad tillväxt i vegetationen, säger Jürgen Schleucher.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften New Phytologist.
Fakta: Klimatförändringarna
Klimatet har varierat naturligt i alla tider. Men den snabba förändring som nu sker är människans verk.
Vart och ett av de fyra senaste årtiondena på jordytan har varit varmare än samtliga tidigare årtionden sedan 1850. På norra halvklotet har de senaste årtiondena sannolikt varit de varmaste under åtminstone de senaste 1400 åren.
Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har stigit till nivåer utan motsvarighet under åtminstone de senaste 800 000 åren. Koncentrationen av koldioxid har ökat med ungefär 50 procent sedan förindustriell tid, i första hand till följd av förbränning av fossila bränslen och i andra hand på grund av förändrad markanvändning.
För att undvika ännu allvarligare klimatförändringar måste utsläppen av växthusgaser minska. Världens ledare har enats om att temperaturhöjningen måste begränsas till under två grader, med sikte på 1,5 grader – vilket kallas tvågradersmålet. Med det menas att den genomsnittliga temperaturen över hela jorden inte ska vara mer än två grader högre år 2100 än den var år 1900.
Källa: Naturvårdsverket m fl.
