Margot Wallströms engagemang mot kärnvapen går långt tillbaka i tiden. 1985 skulle hon ha varit ombord på Greenpeace fartyg ”Rainbow warrior” för att protestera mot kärnvapenproven i Franska Polynesien, om inte fartyget sänkts av den franska underrättelsetjänsten innan det la ut. Engagemanget tog hon med sig in i regeringen, anser Svenska läkare mot kärnvapen som på fredagen delar ut sitt anti-atombombsdiplom till Wallström.

– Hon förde upp kärnvapen och nedrustning på regeringens agenda, säger Åsa Lindström.

En av de första saker Margot Wallström som utrikesminister gjorde var att ansluta Sverige till det så kallade ”humanitära initiativet” som satte fokus på hur kärnvapen drabbar människor. Initiativet lade grunden för den FN-konvention om förbud mot kärnvapen som röstades igenom i FN 2017 och trädde i kraft ifjol.

– Utan det humanitära initiativet hade arbetet med konventionen inte kommit igång, säger Åsa Lindström.

"Stor besvikelse"

Sverige stödde kärnvapenförbudet i FN-omröstningen, men efter en intern dragkamp inom regeringen meddelade Margot Wallström 2019 att Sverige inte skriver under konventionen.

– Det var stor en besvikelse och vi fortsätter arbeta för att Sverige ska skriva på, säger Åsa Lindström.

Hon medger att det priset till Wallström också rymmer ett visst mått av kritik mot hennes efterträdare Ann Linde.

– Vi vill gärna samarbeta med alla utrikesministrar, men vi upplevde att Margot Wallström lyssnade på oss. Intresset för vad civilsamhället tycker är inte lika stort längre, säger Åsa Lindström.

Margot Wallström själv säger att priset är en morot för att fortsätta arbeta mot kärnvapen.

– Jag är mycket glad och hedrad – och ännu mer motiverad att fortsätta mitt engagemang i dessa livsviktiga frågor, säger hon i Läkare mot kärnvapens pressmeddelande.