Mellan juli 2020 och augusti 2021 granskade SMACC de tre stora sociala medieplattformarna Youtube, Facebook och Tiktok. Under perioden kunde paraplyorganisationen, med flera djurskydds- och djurrättsorganisationer bakom sig, kartlägga 5 480 klipp som innehåller scener där djur utsätts för lidande och djurplågeri. Något som nu redovisas i den nya rapporten ”Making money from misery”. 

”Sociala medier har blivit en primär källa till vilseledande, hatiskt och ofta farligt innehåll. Tyvärr har djuren blivit tysta offer i hetsen efter klick och reklampengar” går det att läsa i inledningen av rapporten.

Kläms, plågas och äts levande

De djur som förekommer mest i filmerna som har granskats är fåglar, hundar, katter, grisar, vildsvin, ormar och apor. Av de totalt 5480 klippen som rapporten bygger på, faller en majoritet, 2 530 klipp, under kategorin ”jakt”.

Det handlar om djur som dödas av människor eller andra djur, exempelvis hundar som människor ”jagar” med. I dessa klipp, som ofta är gjorda i syfte att generera likes och delningar, filmas utdragna dödsscener när djuren utsätts för långa lidanden.

1 106 av de granskade klippen visar ”iscensatta räddningar”, en trend på sociala medier som tidigare granskats av organisationen World animal protection i rapporten ”Views that abuse”, vilket Syre tidigare rapporterat om.

Klippen i denna kategori visar skräckslagna djur som attackeras av rovdjur, men räddas av människor. Det kan vara en hundvalp, katt eller apa som attackeras av en orm eller krokodil. Men i verkligheten är allt iscensatt.

Andra klipp visar djur som håller på att drunkna eller faller i en grop, för att sedan räddas av en människa. Egentligen är ”räddaren” den som har försatt djuret i situationen, som ofta innebär psykiskt såväl som fysiskt lidande för djuret.

I granskningen har man också funnit klipp där djur förnedras och straffas eller utsätts för lidande i underhållningssyfte eller äts upp levande av människor. Bland de mest chockerande och sadistiska finns klipp där djur kläms ihjäl av människor som sitter eller trampar på dem.

Stora summor

Under perioden som granskningen genomfördes hade klippen totalt över 5 miljarder visningar. Många av dessa grymma klipp innehåller också annonser från företag och organisationer, vilket också dokumenterats i rapporten. Men annonsörerna är vanligtvis inte medvetna om i vilka specifika klipp deras reklam visas, och en del, bland annat djurskyddsorganisationer, ska enligt SMACC ha vidtagit åtgärder efter att det uppdagats.

Klipp med många visningar på sociala medier genererar ofta stora summor pengar och för Youtube kan den här typen av klipp bara under tre månader ha gett drygt 100 miljoner kronor, enligt organisationen Lady Freethinker som tidigare granskat plattformen. För filmskaparna ligger summan under samma period uppskattningsvis på 130 miljoner kronor.

”Ingen videodelningsplattform ska oavsett anledning tolerera djurplågeri. Genom att tillåta sådant innehåll på sina plattformar främjar dessa företag inte bara djurplågeri och övergrepp. De gör det även möjligt för detta att fortsätta, genom att inte blockera förövarna och rapportera dem till myndigheter för utredning.”, säger Nedim Buyukmihci, professor emeritus i veterinärmedicin och medgrundare till organisationen Action for Primates, som är med i SMACC.

”Dags att agera”

Nu uppmanar SMACC tillsammans med alla dess medlemsorganisationer nätjättarna Youtube, Tiktok och Facebook att agera för att få bort djurplågeriet från sina plattformar. Bland annat genom att anta mer effektiva policys som förbjuder spridning av djurplågeri, men också genom att utveckla övervakningssystem som kan identifiera och ta bort klipp med den här typen av innehåll.

”Det är dags för sociala medieplattformar som YouTube, Tiktok och Facebook att sluta tjäna på djurs lidande och istället vidta åtgärder för att stoppa denna förödande grymhet som pågår för klick, på deras plattformar”, säger Adam Parascandola, ordförande för Global animal rescue, också medlem i SMACC.

Enligt organisationerna bakom rapporten har nätjättarna inte visat särskilt stort intresse för en dialog om deras ansvar i att dessa klipp sprids på deras plattformar. SMACC har därför startat tre olika namninsamlingskampanjer riktade mot Youtube, Tiktok och Facebook, med kravet att de ska stoppa all publicering av klipp där djur utsätts för lidande.

”Den här stora spridningen har fått pågå alldeles för länge. World Animal Protection uppmanar nu de ledande sociala medierna att tydligt ta sitt ansvar och garantera att de kommer att stoppa alla visningar av djurplågeri. Med SMACC:s namnlistor kan vi sätta tryck på nätjättarna och visa att vi är många som vill se en snabb förändring.”, säger Lina Dahl, kampanjansvarig i World animal protection Sverige, en av de organisationer som varit med och tagit fram rapporten.

För privatpersoner som vill få ett stop på djurplågeriet är det viktigt att inte interagera med den här typen av klipp och omedelbart rapportera innehållet till den plattform man sett videon på, uppger World animal protection Sverige.

Här kan du ta del av rapporten: ”Making money from misery”.

Här kan du ta del av rapporten ”Views that abuse”

SMACC:s namninsamling mot Youtube, Tiktok och Facebook finns här: SMACC Petitions 

Läs mer: Ny trend: Djur ”räddas” från rovdjur i syfte att tjäna pengar