Välbeställda personer har oproportionerligt stor påverkan på globala utsläpp. Men också bättre möjligheter att driva på klimatomställningen, är slutsatsen i en ny forskningsstudie.
– Det är de som har bäst råd, som mest använder flyg och bil, som måste förändra sitt beteende, säger Kimberly Nicholas, klimatforskare och universitetslektor vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling (Lucsus), till TT.
Cirka en procent av personer med inkomster över cirka 950 000 kronor per år orsakar lika mycket klimatföroreningar som de globalt fattigaste 65 procenten, enligt en studie publicerad i tidskriften Nature Energy.
Men även de med mer medelmåttiga inkomster sticker ut. Medelklassen utgör cirka 10 procent av jordens befolkning, men deras hushåll står för cirka hälften av alla koldioxidutsläpp, enligt studien som fokuserar på Nordamerika och Europa.
Individens roll
Kimberly Nicholas pekar tillsammans med en miljöpsykolog från universitetet i Cambridge samt forskarkollegor i USA och Tyskland ut fem områden där rika och medelinkomsttagare kan göra viktiga insatser för miljön.
· Konsumtion – långdistansflyg och bilresor till exempel.
· Investeringar – omplacering till fossilfria alternativ.
· Verka som förebild – visa upp klimatvänliga val i sociala nätverk.
· Organisatoriskt inflytande – som ledare inom företag och organisationer förändra kulturen, byta leverantörer och se över investeringar.
· Medborgarengagemang – gå med sociala rörelser och politiska partier.
– Självklart har företag som oljebolag och regeringen sitt ansvar också, men vi som individer kan påverka ganska mycket inom de här fem områdena, säger Kimberly Nicholas.
Ta sitt ansvar
Att få fler engagerade rika och medelinkomsttagare i länder som Sverige kan på sikt leda till politiska och samhälleliga förändringar till fromma för klimatet, hoppas forskarna bakom studien.
Vissa människors handlingar har större effekt är andras, påpekar Kimberly Nicholas:
– Vi som konsumerar mest har både möjligheter och ansvar för att minska effekterna av vår konsumtion. Till exempel står 25 procent av befolkningen i Sverige för 90 procent av utsläppen från bilkörningen.
– Vi behöver såväl systemförändringar som beteendeförändringar för att klara Parisavtalet och de svenska klimatmålen.
Förebilder behövs
Ett exempel på hur välbemedlade kan ändra beteende är kändisar som börjat använda och marknadsföra hybrid- och elfordon.
– Vi vet från forskningen att det är viktigt med grupper som går före för att nå sociala förändringar, säger Kimberly Nicholas.
Hon understryker studiens slutsats om individens roll i att kunna påverka hela system:
– Många har inte riktigt fattat hur vårt eget vardagsliv är kopplat till klimatproblemen och hur det kan vara kopplat till klimatlösningar.
– Jag vill att folk ska titta sig i spegeln och säga: Aha, det är jag som kan göra mycket här!
Fakta: Studien
Studien ”The role of high-socioeconomic-status people in locking in or rapidly reducing energy-driven greenhouse gas emissions” är nyligen publicerad i tidskriften Nature Energy.
Den syftar till att flytta fokus från att ändra den breda befolkningens beteende till att i stället motivera personer med hög socioekonomisk status att göra andra val, eftersom denna grupps beteende har en betydligt större påverkan på växthusgasutsläppen.
Att ha hög socioekonomisk status definieras i studien som att ha ett bra jobb, god utbildning, bo i ett välmående område och relativt hög inkomst (definierat som minst 330 000 kronor årligen).
Källa: Centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, Lunds universitet
