Tre forskare fick dela på årets Nobelpris i fysik – Syukuro Manabe, Klaus Hasselmann och Giorgio Parisi.

Att det blev de tre forskarna som fick dela på fysikpriset i beskrivs som ett erkännande av klimatforskningen av svenska kollegor.

– Nyligen släpptes IPCC-rapporten som visade hur allvarligt problemet är och hur långt det har gått. Rapporten bygger på grundforskning som tusentals klimatforskare har bidragit till. De här två lade grunden för det som forskare vidareutvecklar i dag, säger Erland Källén, professor vid meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Enligt Bernhard Mehlig, professor i komplexa system vid Göteborgs universitet, är det betydelsefullt att Parisi får dela på priset med två klimatforskare.

– Att de här tre forskarna får årets Nobelpris visar hur viktig klimatfrågan är och att fysik kan bidra oerhört mycket genom komplexa system.

Bidrar till att förstå klimatet bättre

Manabe och Hasselmann är pionjärer inom forskning på klimatmodeller.

Manabe har tittat på jordens klimat och hur en ökad koldioxidhalt i atmosfären bidrar till en högre temperatur.

Hasselmann skapade senare en modell som kopplade samman väder och klimat och har hjälpt till att bevisa människans klimatavtryck – att det är människans utsläpp av koldioxid som bidrar till den globala uppvärmningen.

Parisi har i sin forskning upptäckt dolda mönster i oordnade komplexa system, vilket har gjort det möjligt att på ett matematiskt precist sätt förstå och beskriva till synes helt slumpmässiga material och fenomen – inte bara inom fysiken men även matematik, biologi, neurovetenskap och maskininlärning.

Klimatmodeller är också komplexa system där små variationer kan leda till stora förändringar, och där dynamiken kan ge upphov till till synes slumpmässiga fluktuationer, till exempel i den stigande globala temperaturen.

Kan lyfta frågan

Enligt Markku Rummukainen, Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC, är klimatmodeller är viktiga verktyg för att kunna nå klimatmålen.

– De senaste åren har det varit en tydlig utveckling med en allt mer ökad klimatambition, även om arbetet går långsamt jämfört med det som klimatmålen kräver enligt forskningen, säger Rummukainen, som också är professor i klimatologi vid Lunds universitet, klimatrådgivare på SMHI och ledamot i Klimatpolitiska rådet.

– Att de får det här priset i år återspeglar den alltmer ökade uppmärksamheten och brådskan med klimatarbetet.

Att Nobelpristagarna bland annat har forskat på klimatet kan lyfta frågan ännu mer även hos gemene man.

– Nobelpriset är ett ytterligare fönster till klimatforskningen som alla kan ta del av även utanför forskningsvärlden.

Inför det stundande klimatmötet i Glasgow, COP26, tror Rummukainen att årets Nobelpristagare i fysik kan påminna hur viktig klimatfrågan är.

– De flesta som kommer till Glasgow har redan bra koll på klimatfrågans olika aspekter. Nobelpriset till klimatforskningen uppmärksammar den så viktiga vetenskapen som är grundläggande i arbetet med klimatmålen.