Efter Uppdrag gransknings reportage om omfattande vanvård på en Arlagård i Hälsingland lovade Arla att korna sålts till bra gårdar. Trots bilder på Arlas hemsida på kor i grönt gräs har vanvården fortsatt, rapporterar P4 Jönköping. I veckan avslöjades att de kor som hittats döda och magra i en skitig ladugård i Jönköpings län kom från gården i Hälsingland.

Ytterligare en aktuell skandal är Aftonbladets avslöjande om hur Kronfågel skållat levande kycklingar i sitt slakteri utanför Katrineholm, där 200 000 kycklingar slaktas varje dag. Så sent som för två år sedan var det ett annat företag, Guldfågeln, som avslöjades med att i sitt slakteri på Öland slakta kycklingar med brutna vingar och frakturer där benen gått igenom skinnet.

Problemen med kycklingar som skållades levande hos Kronfågel upptäcktes redan i november förra året. I ett halvår har veterinärer vid slakteriet slagit larm upprepade gånger, och slutligen utfärdades böter. För ett företag som Kronfågel lönar det sig kanske bättre att betala 90 000 kronor i böter än att stoppa det löpande bandet.

Skulle strängare straff för brott mot djurskyddslagen få de här stora företagen att ta missförhållanden på större allvar? Delvis, men det räcker knappast. Ett övergripande problem är att djurskyddslagstiftningens skrivning om ”respekt för djur” och djurs egenvärde, det vill säga det värde djuret har oavsett den nytta eller nöja människan har av djuret, inte får några konsekvenser i praktiken. Därför misslyckas lagen gång på gång med att skydda djuren.

Istället för den potentiellt radikala förändring som erkännandet av varje djurs egenvärde skulle kunna innebära så skriver lagstiftaren att erkännandet av djurs egenvärde inte kommer med några nya skyldigheter. Lagstiftaren pekar nogsamt ut att djurs egenvärde inte heller under några omständigheter betyder att djur ska likställas med människor. En jämförelse med människors ställning är alltid ett effektivt sätt att avfärda hela diskussionen om vad djurs egenvärde skulle kunna betyda i praktiken.

Djur behöver förmodligen inte likställas med människor, och ett sådant förslag skulle möta alldeles för stort motstånd. Däremot behöver de ett starkt skydd mot människan och det finns en hel del vi skulle kunna göra. Erkännandet av djurs egenvärde skulle kunna omsättas i praktik genom att man ger djuren skydd i grundlagen och stärker deras juridiska ställning. Trots lagens skrivning om ”respekt för djur” förblir djur i dag likställda med saker och ägodelar.

Efter varje avslöjande lovar det djurplågande företaget att nu ska kontrollen skärpas. Utfästelser om fler kontroller brukar också vara ingången från politiskt håll, som om det som är fel i grunden blir rätt bara det sker under mer och bättre kontroll.

Om vi inte är beredda att tänka nytt kring djurs rättigheter kommer det att fortsätta i en oändlig cirkel av skandaler följda av utfästelser om mer och bättre kontroll. Fram till nästa skandal. Problemet är inte i huvudsak att djurskyddslagen inte följs, utan kanske just att den följs och att den tillåter en hel del våld mot djur.