Över en havsnära industritomt i Malmö seglar fiskmåsar högt över skyn. Långt därunder har en borr tagit sig över 3000 meter ned under markytan. Snart ska den dra igång igen för att nå det dubbla djupet. Om försöket faller väl ut kan framtidens fjärrvärme börja sippra ut från jordens inre inom om ett par år.

– Får vi det att fungera är det en fantastisk värmekälla för framtiden, säger Mats Egard, projektledare på energibolaget Eon.

Ungefär hälften av all uppvärmning kommer från fjärrvärme i Sverige. Det vill säga en storskalig produktion av värme – som bokstavligen pumpas ut till Sveriges hushåll. Men det kräver betydande mängder energi. Hur den ska genereras har debatterats i årtionden, vilket lett till att fossila bränslen gradvis har minskat till de få procent de utgör i dag. Istället har naturgas, stenkol och eldningsolja främst ersatts av skogsrester och sopor. Det förra klassas som förnybar energi och förbränning av sopor betraktas av energibolagen som återvunnen och en bättre lösning än att lägga det på tippen, där det läcker skadliga ämnen.

Men inte heller förbränningen av sopor och skogsråvaror har hamnat i god jord hos alla. I soporna som förbränns finns plast som innebär att koldioxid läcker ut till atmosfären. Inte minst på grund av att en betydande del importeras från mindre källsorterande länder.

Tekniken bättre för att nå jordens inre

För att uppmuntra till återvinning och bidra till Sveriges mål om nettonoll utsläpp 2045 infördes en skatt på avfallsförbränningen i år. Men även om skogsråvaror klassas som förnybart, är också den förbränningen omdebatterad. Det eftersom det tar tid för koldioxiden att bindas – medan utsläppen måste minska drastiskt inom de närmsta tio åren, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Konkurrensen om skogsresterna väntas också öka, efter väntade storsatsningar på att göra biobränsle till bilar, flyg och fartyg. Något som väntas göra råvaran betydligt dyrare i framtiden.

Samtidigt är alternativen få. Därför är det inte bara fiskmåsar som sneglar mot arbetsplatsen i Malmö.

– Intresset är enormt från fjärrvärmebranschen, det är många som ringer och kontaktar oss, säger Mats Egard.

Drömmen att utvinna värme ur jordens glödande innanmäte är inte ny. Hålet som i somras nådde 3 100 meter är delvis en rest från ett tidigare försök, som gick om stöpet. Men runtom i Europa söker nu en rad energibolag mot jordens inre igen. I Finska Esbo är man nära. Samma företag, St1, som står bakom det försöket, samarbetar nu med Eon i Malmö.

– De har borrat två brunnar men inte gjort de slutgiltiga testerna kring hur mycket vatten som ska kunna pumpas runt, säger Mats Egard.

Att försöken åter igen tagit fart är för att tekniken nu mognat. Tidigare borrkronor som arbetat sig ned mot jordens innanmäte 2-3 meter i timmen, klarar nu 20-30 meter i timmen. Men utmaningarna rör inte bara hur snabbt borrarna kan ta sig genom urberget. Utan är av jordbävningsmagnitud.

– Vi måste säkerställa att det inte finns vertikala sprickor för då är risken att vi skapar en jordbävning, berättar Mats Egard.

Vill nå sex kilometer ner i marken

Men först en förklaring till hur tekniken är tänkt att fungera. För planerna på att utvinna geotermisk energi från jordens inre bygger på en annan teknik än den bergvärme som redan används av hushåll runtom i Sverige, som främst bygger på den lagrade värme som orsakas av solens instrålning.

Eon vill nå djupare – där vattnet kan värmas med hjälp av jordens glödheta kärna och nå sådana temperaturen att det kan användas till fjärrvärme.

– Vi hoppas att vattnet vi får upp hamnar på 150 till 160 grader, säger Mats Egard.

Sex kilometer under marken vill han nå. Men innan anläggningen kan sättas i drift måste de båda hålen som ska borras sättas i förbindelse med varandra. Det genom att vatten först pumpas ned i ett av borrhållen samtidigt som en propp sätts på ovansidan. Genom att försiktig öka trycket, är tanken att orsaka sprickbildningar som ska ansluta det till det närliggande hålet. När anläggningen är färdig kan vatten pumpas ned i ett av hålen och ned i sprickbildningarna där det värms upp innan det cirkulerar upp i det andra hålet. Väl ovan mark passerar det en värmeväxlare och värmer upp det vatten som ska skickas ut i fjärrvärmenätet.

– Sedan kan man pumpa under tjugo till trettio år innan man kylt ned bergklumpen. Då får man borra nya hål om man vill fortsätta, säger Mats Egard.

Sammanlagt planerar Eon i ett första skede för fem mindre anläggningar med två hål vardera. Varje anläggning kommer att täcka en yta motsvarande ungefär en fotbollsplan.

Men påverkan på miljön är liten, menar Mats Egard.

– Det är en harmlös påverkan. Hålen kan fyllas igen och efter ett par tusen år har bergklumpen värmts upp igen. I princip kan vi borra ner mot en ny bergklump under samma markyta.

Tekniken är helt fri från utsläpp och tanken är att även den pump som ska dra runt vattnet ska kunna drivas av energin från jordens innandöme. Men så var det det där med jordbävning. Därför går Mats Egard och hans kollegor varligt fram. Efter att ha nått halva djupet skickas nu en rad instrument ner i berggrunden för att säkerställa att det inte finns några förkastningar som kan orsaka en jordbävning. Men också för att undersöka förutsättningarna för att skapa de horisontella sprickorna som ska förbinda de två hålen. Desto fler horisontella sprickor, desto mer vatten kan pumpas runt – och ju större blir värmeproduktionen, förklarar Mats Egard.

– Det är svårt att ge en säker tidsplan men vi siktar på att ha ens anläggning i drift 2024, säger han.

I ett första skede är tanken att den nya tekniken ska kunna ersätta Heleneholmsverket i Malmö – som i dag eldar biogas. Men man vill också kunna bygga liknande anläggningar på fler platser i världen.

– Vi tror att om det funkar i Esbo och Malmö funkar det överallt, om man generaliserar lite. Det är ett av syftena till att vi satsar på detta, kan vi lösa det inom Malmö så kan vi bygga det på andra ställen också. Det tittas på projekt i Ungern och Polen där det finns fjärrvärme och behov av ny miljövänlig produktion. Men man måste alltid kolla lokalt, så det inte finns några förkastningar.

I dag utgör förbränning av avfall runt 22 procent av den energi som fjärrvärmeverken producerar. Råvara från skogen, (inklusive återvunnet trä) utgör runt 40 procent av den tillförda energin. Fossil energi utgör 3,6 procent.