Startsida - Nyheter

Zoom

Ultimatum i Norge: Välj mellan makten och oljan

Den norska valrörelsen präglas av klimatfrågan.

Stortingskandidaten Trygve Tømmerås möts av ”high fives”, efter att inför valet i Norge ha gripits av polis under en klimatprotest.

Opinionsläget är extremt jämnt, vilket kan göra att ett oljeultimatum från Miljøpartiet avgör.

– Då kan vi få valet: Ingen statsminister, eller sluta leta efter olja, säger Tømmerås till TT.

Tømmerås, som kandiderar för MDG (Miljøpartiet De Grønne) i valet om två veckor, har blivit omtalad efter händelsen i Oslo i förra veckan. Han deltog i en av miljörörelsen Extinction Rebellions gatuaktioner, där en stor korsning blockerades för att uppmärksamma klimatfrågan.
Tømmerås och över 50 andra, däribland svenskar, greps.

Reaktionerna som miljöpartisten mötts av efteråt är mest positiva, i alla fall bland unga över hela den politiska skalan, säger han i telefon till TT.

– I går satt jag med ledarna för nästan alla ungdomspartier i debatt och jag fick ”high fives” av allihop när jag kom dit.

Partiet har inget att invända mot att en kandidat till landets parlament syns i sådana sammanhang.

– Det är hans personliga val. Som parti varken fördömer eller stödjer vi civil olydnad, säger Rasmus Hansson, stortingsledamot för MDG, till tidningen Dagbladet.

"Inte aktuellt"

Hansson kallar civil olydnad för ”en demokratisk säkerhetsventil”.

– Vi tror att eftervärlden kommer att ha större respekt för Tømmerås än för Erna Solbergs och andra politikers undfallenhet i klimatpolitiken.

Statsminister Solberg och hennes Høyre har avvisat tanken på att snabbavveckla den lukrativa olje- och gasindustrin.

– För Høyre är det inte aktuellt att sätta ett slutdatum, säger Lene Westgaard-Halle, stortingsledamot för partiet, till nyhetsbyrån NTB.

Opinionsläget är jämnt. Den borgerliga regeringen, med Høyre och mittenpartierna Venstre och Kristelig Folkeparti, löper stor risk att förlora makten. Men inte heller vänstersidan, anförd av Jonas Gahr Støre från Arbeiderpartiet (AP) och Trygve Slagsvold Vedum från Senterpartiet (SP), kan räkna med seger.

"Oavvisligt krav"

Även om AP och SP får med sig Sosialistisk Venstreparti (SV) – vilket är långtifrån säkert – kan de behöva stöd av ett parti till.

– Enligt de senaste mätningarna blir en vänsterregering beroende av vårt stöd, säger miljöpartisten Tømmerås.

– Och vi kommer bara att stödja en regering som inte letar efter ny olja.

Trots oljans avgörande roll för Norges statskassa ser han inte den linjen som orealistisk.

– Det handlar inte om att stoppa oljeproduktionen. Men att inte leta efter mer är ett oavvisligt krav.

Han menar alltså då att sluta dela ut licenser för prospektering. De fält som redan finns ska avvecklas under en 15-årsperiod.

Öppnar för vindkraft

Även regeringen har tagit steg i den riktningen. I vintras öppnades för första gången norska havsområden för licenser att driva vindkraft snarare än oljeborrning. På så sätt kan den havsbaserade oljeindustrin lättare sadla om.

Men omställningen går alldeles för långsamt, tycker miljörörelsen och klimatexperter.

Förutom MDG har Sosialistisk Venstre en liknande klimatplan för hur Norge ska göra sig av med oljeberoendet.

Men medan MDG alltså angett vissa krav som oomkullrunkeliga, hävdar Tømmerås att ämnet för SV är en förhandlingsbricka som lätt kan komma att kompromissas bort.

Danskt initiativ

Samtidigt präglas hela den norska valrörelsen av klimatfrågan, efter sommarens extremväder på många håll i världen och inför FN:s stora klimattoppmöte COP26 i höst.

SV tycker att Norge bör ansluta sig till det nya initiativet Beyond Oil and Gas Alliance (Boga), som Danmark och Costa Rica har lanserat.

–Norge måste gå med där inför klimattoppmötet, och få med sig andra länder. Det är bråttom att kapa utsläppen, säger SV-representanten Lars Haltbrekken till NTB.

Högersidan är mer skeptisk.

Danmark är en av de minsta oljeproducerande nationerna på jorden. De försakar ingenting genom att sluta prospektera, säger Ketil Solvik-Olsen från Fremskrittspartiet till NTB.

Fakta: Läget inför norska valet

Den stora trenden i norsk väljaropinion är att röstande byter från högersidan i förra valet till vänster i detta. Mellan 150 000 och 200 000 norrmän har bytt enligt de senaste enkätsammanställningarna ”Poll of polls”. Det räcker för att ge vänstersidan övertaget – men kanske inte majoritet.
Många ser denna vänstertrio som ett regeringsalternativ (opinionssiffror enligt senaste ”Poll of polls”, med valresultatet 2017 inom parentes):
Arbeiderpartiet 24 procent (27,4)
Senterpartiet 13 (10,3)
Sosialistisk Venstre 9 (6,0)
Det blir sammanlagt 46 procent, varför det alternativet då blir beroende av stöd från minst ett parti av dessa två:
Miljøpartiet De Grønne 5 (3,2)
Rødt 6 (2,4)
Det nuvarande borgerliga styret bygger på dessa fyra partier, där de tre första ingår i regeringen och det sista är stödparti:
Høyre 20 (25,0)
Venstre 4 (4,4)
Kristelig folkeparti 4 (4,2)
Fremskrittspartiet 11 (15,2)
Men denna konstellation är nederlagstippad, och stöds som synes nu enligt Poll of polls av 39 procent av väljarna.
Källa: Politico
Ole Berg-Rusten/NTB/TT

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV